Tidningssida ur Svensk Börstidning, 1874-09-05
Svensk Börstidning • 1874-09-05

Utlösning av Suezkanalens avgifter beräknas till 4,5 miljoner pund

1874Oscar II · Industrialiseringens tid · Imperialismens tid
Regent
Oscar II — kung sedan 1872
Sverige då
Union med Norge upplöses fredligt 1905 · industrialisering, järnvägar och folkrörelser · ca 5 miljoner invånare
Epok
Industrialiseringens tid — Sverige förvandlas från bondeland till industrination
Samtidigt
Europeisk imperialism delar upp Afrika och Asien
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Suezkanalen. De förenade rikenas (Sveriges och Norges) generalkonsul i Alexandria har i sin årsberättelse bland annat räknat ut den utlösningssumma som skulle falla på respektive nation för att slippa avgiften i Suezkanalen, eller åtminstone reducera den till vad som är nödvändigt för kanalens underhåll. Beloppet skulle sammanlagt uppgå till 4,5 miljoner pund sterling, och ungefär så här skulle summan fördelas mellan länderna:

Amerika: 445 500 pund. Belgien: 167 700 pund. Burma: 4 800 pund. Kina: 88 000 pund. Danmark: 13 500 pund. Egypten: 38 500 pund. England: 1 629 000 pund. Frankrike: 517 500 pund. Holland: 204 400 pund. Grekland: 9 700 pund. Italien: 161 400 pund. Japan: 38 500 pund. Marocko: 2 900 pund. Persien: 7 700 pund. Portugal: 19 200 pund. Ryssland: 186 400 pund. Spanien: 66 900 pund. Sverige och Norge: 54 600 pund. Schweiz: 69 000 pund. Tyskland: 359 000 pund. Österrike: 200 400 pund. Turkiet: 215 400 pund. Summa: 4 500 000 pund sterling.

Den summa som krävs för att lösa ut kanalen eller betydligt sänka den betungande tullavgiften i Suezkanalen skulle alltså inte uppgå till så mycket mer än vad (Reds. anm.: texten avbryts här och fortsätter i en senare del som saknas).

Bakgrund

Suezkanalen, som öppnades 1869, förband Medelhavet med Röda havet och revolutionerade sjöfarten mellan Europa och Asien genom att göra den långa vägen runt Godahoppsudden onödig. Kanalen drevs av det franskdominerade Suezkanalbolaget, som tog ut betydande avgifter av fartyg som passerade.

Dessa tullavgifter uppfattades av många sjöfartsnationer som betungande, och olika förslag diskuterades internationellt om att gemensamt köpa ut kanalen eller sänka avgifterna till en nivå som bara täckte underhållet. Fördelningen i konsulns beräkning speglar hur mycket varje lands sjöfart använde kanalen – Storbritannien, med sin dominerande handelsflotta och sina förbindelser till Indien, skulle stå för den överlägset största andelen.

Att Sverige och Norge redovisas gemensamt beror på att de två länderna var förenade i en personalunion under svensk kung, med gemensam utrikesrepresentation genom konsuler och beskickningar utomlands, däribland generalkonsulatet i Alexandria.

Suezkanalen

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter