Tidningssida ur JÖNKÖPINGS TIDNING, 1870-08-07
JÖNKÖPINGS TIDNING • 1870-08-07

Blodig strid vid Weissenburg – tysk övermakt anföll Douay

1870Karl XV · Representationsreformens tid · Nationalstaternas tid
Regent
Karl XV — kung sedan 1859
Sverige då
Union med Norge · tvåkammarriksdag ersätter ståndsriksdagen 1866 · utvandringen till Amerika tar fart
Epok
Representationsreformens tid — ståndsriksdagen avskaffas efter 400 år
Samtidigt
Amerikanska inbördeskriget · Tyskland enas 1871
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Staden Weissenburg, där den blodiga striden stod i torsdags, ligger på franskt territorium, en halvmil från den rhenbayerska gränsen, ungefär halvvägs mellan den bayerska fästningen Landau och den franska fästningen Hagenau. Niederrottenbach ligger omkring en halvmil sydväst om Weissenburg.

Så länge det inte finns någon officiell rapport från fransk sida är det svårt att bedöma drabbningens egentliga betydelse och utgång. På krigsoperationernas gång lär dock dessa strider på de båda flyglarna knappast få något inflytande. Snarare kan de betraktas som en inledning till arméernas huvudsammandrabbning, anmärker tidningen Snällposten.

Av de preussiska bulletinerna framgår en sak med säkerhet: tyskarnas vänstra flygel (sydarmén) under kronprinsens överbefäl har angripit de fransmän som stod mitt emot med stor övermakt. I depescherna anges som deltagare i striden regementen ur tre armékårer, nämligen den femte preussiska kåren från provinsen Posen under general Steinmetz, den elfte preussiska (från Kurhessen och Nassau) samt den andra bayerska armékåren under general Kirchbach. En armékår omfattar 35 000 till 40 000 man; de nämnda kårerna representerar alltså en styrka på minst 110 000 man. Telegrammet anger visserligen inte hur många regementen ur varje kår som satts in i striden, men redan det faktum att trupper ur alla tre armékårerna varit i elden mot general Douays division bevisar att denna måste ha stridit mot överlägsna krafter. Därtill kommer att även "konungens grenadjärer", det vill säga en del av gardestrupperna som tillhör kungens armé, deltagit i striden. Segern kallas "blodig", och det påpekas att vissa regementen lidit betydande förluster. Medan de preussiska underrättelserna alltså leder till slutsatsen att kronprinsen angripit med hela sin styrka, har general Douays division på den franska sidan tvingats ta upp striden ensam.

General Felix Douay var 54 år gammal och chef för de algeriska trupperna. Han deltog i Krimkriget, där han befordrades till överstelöjtnant; i det italienska kriget avancerade han efter slaget vid Magenta till överste, och vid Solferino förde han med utmärkelse befälet över den franska härens högra flygel. Han deltog som divisionsgeneral i den franska expeditionen till Mexiko och har senare lett skjutövningarna vid Châlons. (Reds. anm.: Den general som förde befälet vid Weissenburg var enligt senare uppgifter Abel Douay, bror till Félix Douay.)

Enligt korrespondenser till flera tyska tidningar tycks den franska generalstaben räkna med att slagen kommer att bli utomordentligt blodiga; enbart från Metz ska den ha rekvirerat 40 000 sängar, som förts till fältsjukhusen i stadens närhet.

Bakgrund

Slaget vid Weissenburg (Wissembourg) den 4 augusti 1870 var den första större sammandrabbningen i fransk-tyska kriget mellan Frankrike under Napoleon III och de tyska staterna under Preussens ledning. Den tyska tredje armén, kommenderad av den preussiske kronprinsen Friedrich Wilhelm, gick över gränsen in i Alsace och krossade en isolerad fransk division med mångdubbel numerär övermakt – ett mönster som skulle upprepas under krigets inledande fas.

Den franske befälhavaren på platsen, general Abel Douay, stupade under striden. Tidningstexten blandar samman honom med hans bror, general Félix Douay, som förde befäl över en annan fransk armékår. Förväxlingen var vanlig i den tidiga rapporteringen, då nyheterna nådde nordeuropeiska tidningar via telegram och tyska källor.

Kriget slutade följande år med fransk kapitulation, kejsardömets fall och det tyska rikets grundande – en av 1800-talets mest omvälvande politiska händelser.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter