Suezkanalen invigd med fartygsprocession och festligheter

Suezkanalens öppnande. Det faller sig nästan självklart att engelsmännens avundsjuka väckts över att en fransman har äran av att ha fullbordat ett sådant jätteföretag som Suezkanalen. Det är kanske också denna avundsjuka som får de engelska tidningarna att i sina notiser om kanalen ständigt försöka förminska företagets betydelse så mycket som möjligt, och att lägga särskild vikt vid att högtidligheterna vid öppnandet i själva verket inte ska bli annat än en stor skandal – eftersom kanalen skulle visa sig vara långt ifrån så djup att stora fartyg kan segla igenom den. I franska tidningar finns för övrigt antydningar om att ingenjörerna helst hade sett att kanalen öppnats för sjöfarten först om några månader, så att flera nödvändiga muddringsarbeten hade kunnat utföras. Ett meddelande i Malta Times går i en något annan riktning, då det där sägs följande:

Rapporter från Alexandria den 1 november visar att det numera är otvivelaktigt att även stora ångfartyg kommer att kunna färdas genom kanalen i hela dess längd. Den smalaste punkten ligger i närheten av El Guisr, men även där är bredden cirka 185 fot och djupet 22 fot. Längs hela kanalsträckan har stänger med små flaggor rests för att underlätta navigationen. Vid Bittersjöarna har två fyrtorn uppförts, och vid Port Said håller man på att uppföra en byggnad för elektriskt ljus. Fram till den 25 oktober hade inte mindre än 110 ångfartyg anmält att de önskar passera kanalen till och från Indien.

Programmet för invigningshögtidligheterna var följande: I tisdags den 16 uttalade ärkebiskopen av Alexandria välsignelsen över kanalen på franska och arabiska. I onsdags morse klockan 8 började den stora fartygsprocessionen med den franska kejsarinnans fartyg i spetsen; med fem minuters mellanrum följde de övriga efter. På eftermiddagen skulle man anlända till Ismailia, där vicekungen skulle ge en stor middag med bal, praktfull illumination och lysande fyrverkeri. I går morse skulle fartygen avgå till Suez, där nya festligheter skulle äga rum på kvällen efter en salut med 101 skott från batterierna och de närvarande fartygen. Det berättas att vicekungen längs hela kusten låtit samla tusentals araber, som skulle brista ut i hurrarop när fartygen passerade förbi.

Suezkanalen har inte, i likhet med faraonernas gamla kanalanläggning på näset, sin enda betydelse i att den förenar Medelhavet med Röda havet och därmed skapar en lätt förbindelse mellan Egypten och Arabien. Dess verkningar är inte av så lokal natur – de har en världshistorisk betydelse, vilket Lesseps uppmärksammade när han i ett offentligt föredrag i Marseille för tio år sedan talade om att skapa en ny "Bosporen", en ny väg för världshandeln. Den stora trafiken mellan Kina, Indien, hela den indiska arkipelagen och Arabien har genom genomgrävningen av näset vunnit en så betydande fördel att exempelvis avståndet mellan Marseille och Bombay är 3 270 lieues, eller 1 500 svenska mil, kortare genom Suezkanalen än över Atlanten. Andra avstånd mellan handelns stora knutpunkter har reducerats i samma proportion. En så väsentlig besparing har åstadkommits genom Suezkanalens anläggande, och en sådan direkt vinst har den skänkt världen – för att inte tala om de indirekta följderna av detta jätteföretag. Det kan därför inte råda något tvivel om att Suezkanalen kommer att bli den allmänna huvudvägen för den stora handeln mellan Asien och Europa, så snart förhållandena stabiliserats så att besparingarna i tid, slitage och pengar genom den kortare vägen kan uppväga kostnaderna för färden genom kanalen samt den eventuellt högre försäkringspremien för färd genom Röda havet.

Suezkanalens öppnande. Det faller nästan af sig sjelft att engelsmännens afundsjuka wäckts öfwer att en fransman har äran af att ha fullbordat ett sådant jätteföretag som Suezkanalen. Det är också måhända denna afundsjuka, som föranleder de engelska tidningarne till att i sina notiser om kanalen ständigt söka reducera företagets betydelse till minsta möjliga proportioner samt att lägga synnerlig wigt på att högtidligheterna wid öppnandet i sjelfwa werket icke skola bli annat än en stor skandal, i det kanalen skall wisa sig wara långt ifrån så djup, att stora fartyg kunna segla derigenom. För öfrigt påträffar man äfwen i franska tidningar häntydningar på att ingeniörerna helst skulle sett att kanalen först om några månader blifwit öppnad för sjöfarten, på det åtskilliga nödwändiga uppmuddringar skulle kunnat företagas. Ett meddelande i Malta Times går i en något annorlunda riktning, ty deri heter det sålunda:

Meddelanden från Alexandrra af d. 1 Nov. gifwa wid handen att det numera är otwifwelaktigt, att äfwen stora ångfartyg skola wara i stånd att genomfara kanalen på hela deß längd. Den smalaste punkten är i närheten af El Guisr, men på detta ställe är bredden i alla fall cirka 185 fot och djupet 22 fot. Längs med hela kanalsträckan äro stänger med små flaggor uppresta för att underlätta navigationen. Wid Bittersjöarne äro uppförda twenne fyrtorn och wid Port Said är man sysselsatt med att uppresa en byggnad för elektriskt ljus. Intill d. 25 Okt. woro icke mindre än 110 ångare anmälda, hwilka önska passera kanalen till och ifrån Indien.

Programmet för inwigningshögtidligheterna war följande: I Tisdag d. 16 d:s uttalade erkebiskopen af Alexandria wälsignelsen öfwer kanalen på franska och arabiska språken. I Onsdags morse kl. 8 började den stora fartygsprocessionen med franska kejsarinnans fartyg i spetsen; med 5 minuters mellanrum följde de andra efter; på e. m. skulle man anlända till Ismaila, hwarest vice-konungen skulle ge en stor diner med bal, praktfull illumination och briljant fyrwerkeri. I går på morgonen skulle fartygen afgå till Suez, hwarest på aftonen nya festligheter skulle ega rum efter en salut af 101 skott från batterierna och de närwarande fartygen. Det berättas, att vicekonungen längs utmed hela kusten låtit samla tusentals araber, hwilka skulle utbrista i hurrarop, när fartygen passerade förbi.

Suezkanalen har icke i likhet med Faraonernas gamla kanalanläggning på Isthmus sin enda betydelse deri, att den förenar Medelhafwet med Röda hafwet och sålunda åwägabringar en lätt förbindelse mellan Egypten och Arabien; deß werkningar äro icke af så lokal natur, de ha en werldshistorisk betydelse, hwarpå Lesseps riktade uppmärksamheten då han i ett offentligt föredrag i Marseille för 10 år sedan talte om att skapa ett nytt "Bosphorus", en ny wäg för werldshandeln. Den stora trafiken mellan Kina, Indien, hela den indiska arkipelagen och Arabien ha wid genomgräfningen af Isthmus wunnit en så betydande fördel, att t. ex. afståndet mellan Marseille och Bombay är 3270 lieues eller 1500 swenska mil kortare genom Suezkanalen än öfwer Atlanten. Andra afstånd mellan handelns stora anknytningspunkter äro reducerade i samma proportion. En så wäsentlig besparing är åwägabragt genom Suezkanalens anläggande och en sådan direkt winst har den förskaffat werlden, för att nu icke tala om de indirekta följderna af detta jätteföretag. Det kan derföre alldeles icke wara något twifwel om, att Suezkanalen skall bli den allmänna stråkwägen för den stora handeln mellan Asien och Europa, så snart förhållandena fått en sådan af intressenas inbördes jemnwigt gestalt, att de genom den fortare wägen uppkomna besparingarne i tid, slitage och penningar kunna uppwäga omkostnaderna för farten genom kanalen äfwensom den möjliga ökade assuransen för farten genom Röda hafwet.