Tidningssida ur HALLANDSPOSTEN, 1869-10-13
HALLANDSPOSTEN • 1869-10-13

Stadsfullmäktige säger nej till fyra nya torglyktor

1869Karl XV · Representationsreformens tid · Nationalstaternas tid▼
Regent
Karl XV — kung sedan 1859
Sverige då
Union med Norge · tvåkammarriksdag ersätter ståndsriksdagen 1866 · utvandringen till Amerika tar fart
Epok
Representationsreformens tid — ståndsriksdagen avskaffas efter 400 år
Samtidigt
Amerikanska inbördeskriget · Tyskland enas 1871
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Vid stadsfullmäktiges sammanträde den 5 oktober utsågs herrarna W. A. Wred och A. P. Nyman att bistå magistraten med uppgifter om gängse priser på de varor och förnödenheter som ingår i länets markegångstaxa. Uppgifterna behövs för att upprätta den priskurant som föreskrivs i den kungliga kungörelsen av den 11 maj 1855.

Drätselkammaren hade begärt att, eftersom den funnit gatubelysningen otillräcklig, få sätta upp fyra nya lyktor kring stora torget – en på varje sida – samt lyktor i Vallgatan vid tvärgatorna där, så att även vattenportarna skulle få någon belysning.

Förslaget om Vallgatan bifölls enhälligt. Förslaget om fyra nya lyktor vid stora torget förkastades däremot med 14 röster mot 10, och i stället beslutades att endast två lyktor ska sättas upp: en vid hörnet av Nygatan och en vid hörnet av Hospitalsgatan.

Sedan beslut fattats om att brandstodskommittén ska bestå av fem ledamöter, utsågs till dessa poster herrarna J. P. Löfgren, A. Eriksson, C. H. Dahlqvist, N. G. Karlsson och W. A. Wred.

Skolrådet hade begärt att för folkskolans och de olika småskolornas behov få använda de lokaler som stadens högre elementarläroverk tidigare nyttjat men nu lämnat, inklusive den gamla skolmateriel som finns där. Detta beviljades endast tills vidare, till dess stadsfullmäktige finner skäl att besluta annorlunda.

Till nästa sammanträde bordlades ett anbud från fabrikören och riddaren J. Wallberg, inlämnat via drätselkammaren, om att under tjugo års tid få arrendera stadens och magistratens rättigheter till laxfiske.

Bakgrund

Stadsfullmäktige infördes i svenska städer genom 1862 års kommunalreform och tog över mycket av det lokala beslutsfattande som tidigare legat hos magistraten och borgerskapet. Drätselkammaren var stadens ekonomiska förvaltningsorgan, ungefär motsvarande dagens kommunstyrelse, och ansvarade bland annat för gator, belysning och stadens egendom.

Gatubelysning var vid denna tid en kostsam angelägenhet – lyktorna drevs med olja eller gas och krävde personal för tändning och underhåll – vilket förklarar varför fullmäktige noga vägde varje ny lykta mot stadens utgifter.

Markegångstaxan var en officiell prislista över varor och tjänster som årligen fastställdes för varje län och användes bland annat för att omräkna skatter och avgifter som ursprungligen bestämts i naturaprodukter. Brandstodskommittén hanterade frågor om brandförsäkring, så kallad brandstod, som var ett ömsesidigt system för ersättning vid eldsvådor.

Ärendet om laxfiskearrendet och gatunamnen antyder att staden i fråga kan vara Halmstad, där laxfisket i Nissan var en betydande inkomstkälla och där fabrikören Wallberg var en känd industriman, men detta framgår inte uttryckligen av texten (Reds. anm.: stadens namn anges inte i originalet).

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter