Tidningssida ur HVAD NYTT?, 1869-10-12
HVAD NYTT? • 1869-10-12

Apotekare skänker 1500 riksdaler till Eksjö läroverk

1869Karl XV · Representationsreformens tid · Nationalstaternas tid▼
Regent
Karl XV — kung sedan 1859
Sverige då
Union med Norge · tvåkammarriksdag ersätter ståndsriksdagen 1866 · utvandringen till Amerika tar fart
Epok
Representationsreformens tid — ståndsriksdagen avskaffas efter 400 år
Samtidigt
Amerikanska inbördeskriget · Tyskland enas 1871
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

I onsdags överlämnades en gåva på femton hundra (1 500) riksdaler riksmynt till stadens elementarläroverk. Gåvan överlämnades av apotekaren Stendahl, som ombud för apotekaren Gren i Göteborg. Den årliga räntan på kapitalet ska tilldelas en eller högst två fattiga elever som utmärkt sig genom flit och berömvärt uppförande. Tillsammans med kapitalet följde även ränta räknad från den 1 oktober förra året.

Bakgrunden är att apotekaren N. H. Sundell, som avled den 6 oktober 1844, hade testamenterat sin kvarlåtenskap till Gren. Av aktning för Sundells minne ansåg sig Gren böra skänka huvuddelen av arvet till allmänt välgörande ändamål, och det är därför läroverket nu fått del av gåvan, som enligt donationsbrevet ska kallas Sundellska stipendiefonden.

Stipendiaterna utses utan hänsyn till födelseort, härkomst eller andra begränsningar. De kan behålla stipendierna under flera år i följd, och till och med under studier vid högre läroverk om det bedöms behövligt.

Genom denna vackra gåva och de förmånliga villkor som är knutna till den har apotekaren Gren gjort sig förtjänt av innerlig tacksamhet, inte bara från läroverket, dess elever och lärare, utan från alla som värnar om den allmänna undervisningen och uppskattar väl använd givmildhet.

Det är inte mer än ungefär ett år sedan Aug. Palmblads stipendiefond överlämnades till skolan. Räknar man till dessa gåvor även de Aschanska och Stjerncreutzska donationerna, samt de inte obetydliga medel som tillfaller läroverket dels ur stiftets och läroverkets premie- och fattigkassor, dels genom landstingets välvilja, finns det anledning att anta att denna skola förfogar över större tillgångar för understöd till fattiga och flitiga elever än de flesta jämförbara läroanstalter.

Bakgrund

Under 1800-talet byggdes det svenska skolväsendet i hög grad upp med hjälp av privata donationer. Välbärgade borgare, däribland apotekare som ofta tillhörde städernas ekonomiska elit, skänkte kapital till stipendiefonder där avkastningen gick till obemedlade men begåvade elever. Sådana fonder fick vanligen namn efter givaren eller den person vars minne skulle hedras – här Sundellska stipendiefonden efter apotekaren N. H. Sundell, vars arvinge förde gåvan vidare till allmännyttan.

Elementarläroverken var tidens högre skolor för pojkar och förberedde för studier vid universitet och andra högre läroanstalter. Eftersom undervisningen kunde vara kostsam för familjerna spelade stipendier en avgörande roll för att fattiga elever alls skulle kunna studera. Att stipendierna i detta fall delades ut utan hänsyn till födelseort eller härkomst var ett relativt generöst villkor.

Texten nämner även landstinget som bidragsgivare; landstingen inrättades 1862 och fick tidigt en roll i att stödja undervisning och folkbildning, vilket placerar artikeln efter denna reform. Att summan anges i riksdaler riksmynt pekar också på tiden efter myntreformen 1855.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter