Kungörelse.
Enligt gällande riksdagsordning ska Gävle stad inför den kommande lagtima riksdagen utse en riksdagsman till andra kammaren för en period av tre år, räknad från och med den 1 januari nästkommande år.
Stadens röstberättigade invånare kallas därför att infinna sig inför magistraten i rådhusets övre sal lördagen den 25 innevarande månad klockan 10 på förmiddagen, för att genomföra valet.
Gävle rådhus den 6 augusti 1866.
På magistratens vägnar:
J. W. Petré.
Axel Blommert.
Kungörelse.
Som det enligt gällande Riksdagsordning tillkommer Gefle Stad, att till instundande Lagtima Riksdag utse en Riksdagsman i 2:dra Kammaren för en tid af 3 år räknad från och med den 1:a nästinstundande Januari; Så kallas Stadens i sådant afseende röstberättigade innewånare, att inför Magistraten, å Rådhusets öfre sal, sig infinna Lördagen d. 25 innew. månad kl. 10 f. m., för werkställande af ifrågawarande wal.
Gefle Rådhus den 6 Augusti 1866.
På Magistratens wägnar:
J. W. Petré.
(179) Axel Blommert.
Kungörelsen kom till i samband med den stora representationsreformen i Sverige, då den gamla ståndsriksdagen med adel, präster, borgare och bönder ersattes av en tvåkammarriksdag. Reformen antogs slutgiltigt 1866, och samma år hölls de första valen till den nya riksdagen, som samlades första gången i januari 1867.
Andra kammaren valdes direkt av röstberättigade medborgare, men rösträtten var starkt begränsad av inkomst- och förmögenhetskrav, vilket innebar att endast en mindre del av den manliga befolkningen fick delta. Kvinnor saknade helt rösträtt.
Magistraten var stadens styrande och dömande organ under ledning av borgmästaren, och det var i dess regi som valet i Gävle organiserades. Val förrättades vid denna tid ofta genom öppen sammankomst inför myndigheten, i detta fall i rådhusets övre sal.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter