Tidningssida ur NORRLANDSPOSTEN, 1865-09-02
NORRLANDSPOSTEN • 1865-09-02

Extra brandstodsavgift utskrivs efter storbranden i Karlstad

1865Karl XV · Representationsreformens tid · Nationalstaternas tid
Regent
Karl XV — kung sedan 1859
Sverige då
Union med Norge · tvåkammarriksdag ersätter ståndsriksdagen 1866 · utvandringen till Amerika tar fart
Epok
Representationsreformens tid — ståndsriksdagen avskaffas efter 400 år
Samtidigt
Amerikanska inbördeskriget · Tyskland enas 1871
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Styrelsen för Städernas Allmänna Brandstodsbolag meddelar bolagets delägare att kassan gradvis har minskat genom de ersättningar som betalats ut sedan den 2 januari 1864, då extra brandstodsavgift senast togs ut. Den 30 juni i år understeg kassan med 428 221 riksdaler 19 öre riksmynt det normalbelopp som anges i 43 § i det förnyade reglementet för bolaget av den 12 juli 1860. Därtill beräknas branden i Karlstad den 2 juli i år kosta bolaget omkring 1 948 000 riksdaler.

Eftersom kassabehållningen vid juni månads utgång, 1 628 914 riksdaler 15 öre, inte räcker för att ersätta brandskadan, och en beräkning visar att kassan bör uppgå till 2 057 135 riksdaler 34 öre, ser sig styrelsen tvungen att med stöd av 43 och 44 §§ i reglementet ta ut en extra avgift av delägarna, motsvarande två års inträdesavgift. Hälften ska betalas inom fyra månader och den andra hälften inom åtta månader efter att kungörelsen lästs upp från predikstolen i staden eller köpingen. Avgifterna kan antingen betalas in till bolagskassan genom insättning i Rikets Ständers Bank, varefter insättningsbeviset lämnas till bolagets kamrer, eller betalas till brandstodskommittéerna i så god tid att dessa hinner skicka in medlen till styrelsen inom den föreskrivna tiden.

Detta är första gången sedan bolagets grundande som en extra avgift högre än ett års inträdesavgift har behövt tas ut. Styrelsen förklarar därför hur reglementets delvis otydliga bestämmelser ska tolkas i frågan om vilka delägare som helt eller delvis är befriade från avgiften. Enligt 43 § befrias den delägare som under samma år betalat eller ska betala den ordinarie inträdesavgiften från en förstärkningsavgift på upp till ett års inträdesavgift. Enligt 44 §, som gäller när kassan inte räcker för att ersätta en inträffad brandskada, får en sådan nytillkommen delägare tillgodoräkna sig ett års inträdesavgift på den utskrivna avgiften, men är i övrigt betalningsskyldig som alla andra för allt som överstiger ett års inträdesavgift. Samma princip gäller om flera extra avgifter skulle tas ut under ett och samma år.

Styrelsen anser vidare att även om avgiften, när den överstiger ett års inträdesavgift, får delas upp på flera betalningsterminer – så att högst ett års inträdesavgift betalas vid slutet av varje tredjedels år – ska hela den beslutade avgiften betraktas som en enda skuld. Den gäller därför i sin helhet även för den delägare som är betalningsskyldig vid första terminen men som efter uppsägning lämnar bolaget innan de övriga terminerna infaller.

På dessa grunder förklarar styrelsen att den nu utskrivna extra avgiften, motsvarande två års inträdesavgift, ska betalas fullt ut för de försäkringar som tecknats hos bolaget till och med den 31 december 1862, men endast till hälften – med beloppet av ett års inträdesavgift – för försäkringar som tillkommit efter det datumet men före branden i Karlstad den 2 juli. Denna hälft ska betalas inom den senare av de två betalningsterminerna.

De betalningsskyldiga påminns om påföljden enligt reglementets 47 §: den som inte betalar den utskrivna avgiften inom föreskriven tid riskerar utmätning och står, tills betalningen nått styrelsen, själv risken för brandskada på den egendom som avgiften avser.

Stockholm den 16 augusti 1865. S. A. Munthe, M. G. von Schantz, J. A. Södergren, Fritz Rythén, N. G. Lind.

Med anledning av detta meddelar brandstodskommittén i Gävle att den första extra avgiften ska vara betald hos styrelsen i Stockholm före den 20 december. Avgiften kan betalas här i staden till kommitténs ordförande, grosshandlaren G. E. Küsel, som mot en skälig ersättning ombesörjer att medlen skickas till styrelsen. Han kan träffas varje vardag till och med den 9 december i sin bostad, gården nr 84 i andra kvarteret, mellan klockan 8 och 10 på förmiddagen. Vid betalningen ska den senaste brandförsäkringshandlingen uppvisas. Gävle den 30 augusti 1865. Brandstodskommittén.

Bakgrund

Den 2 juli 1865 ödelades nästan hela Karlstad av en av de största stadsbränderna i svensk historia. Branden förstörde merparten av stadens trähusbebyggelse och lämnade tusentals människor hemlösa, och den ledde till att staden därefter byggdes upp med breda gator och stenhus för att förhindra framtida katastrofer.

Städernas Allmänna Brandstodsbolag var ett ömsesidigt försäkringsbolag där fastighetsägare i landets städer gemensamt delade risken för brandskador. I ett ömsesidigt bolag var försäkringstagarna själva delägare, vilket innebar att de kunde tvingas skjuta till extra kapital när kassan inte räckte för att täcka stora skador. Det är precis vad som sker här: brandskadan i Karlstad beräknades kosta bolaget nästan två miljoner riksdaler, mer än hela kassabehållningen, varför styrelsen med stöd av bolagets kungliga reglemente från 1860 utskrev en extra avgift motsvarande två års inträdesavgift.

Kungörelsen spreds genom uppläsning från predikstolarna, en vanlig metod för att nå ut med officiella meddelanden på den tiden, och betalning kunde ske via Rikets Ständers Bank, föregångaren till dagens Riksbank. Den lokala brandstodskommittén i Gävle, där texten publicerades, förmedlade praktisk information om hur stadens försäkringstagare skulle betala sin del.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter