Tidningssida ur HVAD NYTT?, 1864-10-18
HVAD NYTT? • 1864-10-18

Statsrevisorerna vägrar ansvarsfrihet för riksgäldens järnvägslån

1864Karl XV · Representationsreformens tid · Nationalstaternas tid▼
Regent
Karl XV — kung sedan 1859
Sverige då
Union med Norge · tvåkammarriksdag ersätter ståndsriksdagen 1866 · utvandringen till Amerika tar fart
Epok
Representationsreformens tid — ståndsriksdagen avskaffas efter 400 år
Samtidigt
Amerikanska inbördeskriget · Tyskland enas 1871
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Statsrevisorernas beslut att inte bevilja ansvarsfrihet åt riksgäldskontorets fullmäktige, med anledning av deras hantering av det senaste statslånet för järnvägsbyggandet, är något helt nytt i vårt nuvarande statsskicks historia.

Anmärkningarna går ut på att fullmäktige, som hade kunnat förhandla fram hela lånet i England på goda villkor, i stället valde en transaktion där bara en fjärdedel av lånet blev fast tecknad – med risken att behöva göra en ny affär för de återstående tre fjärdedelarna, och utan att för övrigt få en sådan affär introducerad på den engelska marknaden.

Det sägs dessutom att fullmäktige helt bortsåg från de goda råd och anvisningar som lämnats av finansministern. Denne befinner sig dock i den egendomliga ställningen att han inte har någon avgörande röst vare sig i rikets högsta penninginstitution, Riksbanken, eller vid upptagandet av statslån – ett förhållande som är utmärkande för vårt land.

Bakgrund

Utbyggnaden av de svenska stambanorna, som påbörjats under 1850-talet under ledning av Nils Ericson, finansierades till stor del genom statliga obligationslån som togs upp på utländska kapitalmarknader, framför allt i London och i tyska finansstäder. Hur dessa lån förhandlades fram hade därför stor betydelse för statens finanser.

Riksgäldskontoret, som skötte statens upplåning, lydde direkt under riksdagen – inte under regeringen. Detsamma gällde Riksbanken. Det förklarar notisens poäng om finansministerns "egendomliga ställning": han saknade formellt inflytande över både centralbanken och statsupplåningen, en ordning som skilde Sverige från de flesta andra länder och som länge kritiserades.

Statsrevisorerna var riksdagens granskningsorgan, en föregångare till senare tiders riksrevision. Att de vägrade decharge, alltså ansvarsfrihet, åt riksgäldsfullmäktige var en uppseendeväckande markering utan tidigare motstycke, och händelsen belyser tidens dragkamp om kontrollen över finanspolitiken, samtidigt som en större författningsreform med representationsfrågan stod på dagordningen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter