Hantverksföreningens ledamöter kallas att samlas på Rådhuset torsdagen den 2 oktober klockan 16.
Syftet med mötet är att avge ett begärt yttrande om huruvida frågan om förvärvande av mästerskap kan uteslutas ur Fabriks- och hantverksordningen, samt att i samband med detta behandla flera andra förändringar i samma ordning.
Gävle den 25 september 1862.
Conrad Sjöström (Reds. anm.: namnet är förkortat "Conr." i originalet).
Handtwerksföreningens
Ledamöter behagade allmänt sammanträda å Rådhuset torsdagen den 2:dra inst. Oktober, kl. 4 efterm., för afgifwande af infordradt yttrande, huruwida frågan om Mästerskaps förwärfwande må kunna från Fabriks- och Handtwerks-Ordningen uteslutas, samt i sammanhang härmed om åtskilliga andra förändringar i nämnde Fabriks- och Handtwerks-ordning. Gefle den 25 Sept. 1862.
(512) Conr. Sjöström.
Fabriks- och hantverksordningen från 1846 reglerade svenskt hantverk efter att det gamla skråväsendet avskaffats samma år. Även om skråna upplöstes behölls vissa krav, bland annat att den som ville driva hantverksrörelse i stad skulle avlägga mästarprov och förvärva mästerskap.
Under 1850- och 1860-talen pågick en intensiv debatt om full näringsfrihet i Sverige. Myndigheterna inhämtade yttranden från hantverksföreningar runt om i landet inför en reform. Denna process ledde fram till 1864 års näringsfrihetsförordning, som avskaffade de flesta återstående begränsningarna, inklusive mästerskapskravet, och öppnade näringslivet för fri konkurrens.
Hantverksföreningarna, som efterträdde skråna som sammanslutningar för stadens hantverkare, fungerade som remissinstanser i sådana frågor. Kallelsen i Gävle är ett exempel på hur lokala hantverkare involverades i den nationella lagstiftningsprocessen.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter