Tidningssida ur Linköpings Tidning, 1861-08-31
Linköpings Tidning • 1861-08-31

Nya fynd vid utgrävningarna i Pompeji

1861Karl XV · Representationsreformens tid · Nationalstaternas tid
Regent
Karl XV — kung sedan 1859
Sverige då
Union med Norge · tvåkammarriksdag ersätter ståndsriksdagen 1866 · utvandringen till Amerika tar fart
Epok
Representationsreformens tid — ståndsriksdagen avskaffas efter 400 år
Samtidigt
Amerikanska inbördeskriget · Tyskland enas 1871
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

De senaste utgrävningarna i Pompeji. Ur ett brev från Neapel.

Det noggranna tillvägagångssätt som numera används vid utgrävningarna i Pompeji, och de intressanta upptäckter som nyligen gjorts där, gör att man besöker platsen med långt större nöje än förut – trots att man plågas en hel del av hetta och damm och riskerar att möta reaktionära marodörer som håller till på Vesuvius sluttningar.

De nyaste upptäckterna, som ännu inte omtalats, gjordes mitt emot de nya termerna (badhusen). Där har man grävt fram ett hus bestående av sex rum utöver köket, skafferier och två bodar på var sin sida om ingången. Husets väggar var prydda med målningar som bevarats särskilt väl.

I ett angränsande hus är väggmålningarna av ringa värde, men andra föremål som hittats där är däremot av stort värde och betydande intresse. I atriet finns ett marmorbord vars tre fötter utgörs av bevingade lejonfigurer, utmärkt utförda. På en piedestal står en likaledes förträffligt utförd byst, förmodligen av ägaren, med namnet C. Cornelius Rufus. Bland andra konstföremål påträffades två bronsbyster med ögon av glas. Dessutom hittades ett stort fragment av en bronsmöbel, vars inre är förgyllt och innehåller två knappar eller medaljonger av guld, föreställande Penelopes huvud på emaljbotten. Där hittades även en stor guldring besatt med koraller, av grekiskt arbete och med gravörens namn. Man fann åtskilliga andra ringar och omkring 60 silvermynt.

Utgrävningarna fortsätter metodiskt och skyndsamt, så att resten av staden beräknas vara fullständigt utgrävd inom 15 år.

Bakgrund

Pompeji, den romerska stad som begravdes av aska och pimpsten vid Vesuvius utbrott år 79 e.Kr., började grävas ut systematiskt på 1700-talet. Under lång tid bedrevs arbetet som ren skattjakt, där värdefulla föremål plockades ut medan byggnader och sammanhang förstördes.

Under 1800-talet, särskilt efter Italiens enande, moderniserades utgrävningsmetoderna kraftigt under arkeologen Giuseppe Fiorelli. Man började dokumentera fynden på plats och bevara husen i sitt sammanhang, vilket är den 'noggranna metod' brevskrivaren berömmer. Optimistiska prognoser om att hela staden snart skulle vara framgrävd visade sig dock felaktiga – än idag är delar av Pompeji outgrävda.

Huset som beskrivs, med bysten av C. Cornelius Rufus i atriet, är känt bland arkeologer som Casa di Cornelio Rufo. Fynden – marmorbord med lejonfötter, bronsbyster med glasögon och guldsmycken med Penelopemotiv – ger en levande bild av det välstånd som fanns i staden före katastrofen. Anmärkningen om 'reaktionära marodörer' på Vesuvius sluttningar syftar sannolikt på det banditväsende (brigantaggio) som härjade i södra Italien under åren kring och efter landets enande.

Pompeii

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter