Tidningssida ur Nyköpingsbladet, 1860-10-19
Nyköpingsbladet • 1860-10-19

Gustaf Wasa-monumentet vid Utmeland beskrivs i detalj

1860Karl XV · Representationsreformens tid · Nationalstaternas tid▼
Regent
Karl XV — kung sedan 1859
Sverige då
Union med Norge · tvåkammarriksdag ersätter ståndsriksdagen 1866 · utvandringen till Amerika tar fart
Epok
Representationsreformens tid — ståndsriksdagen avskaffas efter 400 år
Samtidigt
Amerikanska inbördeskriget · Tyskland enas 1871
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Ur Aftonbladet hämtas följande beskrivning av monumentet vid Utmeland, till vilket ritningen har utförts av professor Höckert.

Byggnaden är kvadratisk, med ett långt utskjutande, sluttande tak, och vilar på en grund av huggen granit. I övrigt är den uppförd av huggen sandsten. Under taket, runt hela byggnaden, löper en bred fris prydd med alla de svenska landskapsvapnen i relief, i sina olika färger, och över dörrarna, som är av ek, sitter det gyllene Vasavapnet. På lanterninen sitter vapnet Tre Kronor, och lanterninens tak pryds av förgyllda spiror med den gyllene vasen i toppen.

Över ingången till minnesvården finns en marmortavla fäst i muren med följande inskription: ”Då Gustaf Ericson Wasa fredlös vandrade i Dalarnas bygd för att mana dess män till kamp för fosterlandets frihet, räddades han på detta ställe, genom en dalkvinnas rådighet, undan förtryckarens utsända spejare.”

Nedanför denna inskrift slingrar sig över själva dörröppningen ett band med Gustafs latinska valspråk: ”Beatus Qui Timet Dominum” (Salig är den som fruktar Herren).

När man genom de tunga och massiva dörrarna träder in i minnesvårdens inre, slås man behagligt av det säregna i anblicken av den enkla inredningen och de storslagna tavlorna. Byggnadens inre är hållet i en mild grå färg, och på en list under taket har dekorationer i brunt, efter Scholanders ritning, utförts av en ung målare från Rättvik. Keruber, förenade genom smakfulla arabesker, håller blå sköldar på vilka man läser namnen på dem som skyddande ingrep i den store befriarens öde: Barbro Stigsdotter, Sven Elfssons hustru, Sven Elfsson, Rasmus Jute, Lars Olsson Björnram, Jon Mickelson till Nederby, Engelbrecht, Lars från Kättelbo, Per Olofson, Matts Olson i Marnäs, Peder Svensson i Widerboda och Olof Bonde.

Runt om i minnesvårdens inre löper en alnshög ekpanel, och framför tavlorna har järnstaket satts upp för att skydda dem mot nyfikna besökare.

Över ingången läses följande inskrift: ”Gustaf Wasas artonde efterträdare på svenska tronen, konung Carl XV, prydde med konstnärlig hand denna vård, uppförd av svenska folkets tacksamhet åt Befriarens minne trehundra år efter hans död.”

Mitt framför ingången har Höckerts stora tavla sin plats, till höger Hans Majestät konungens utsikt över byn Sälen, och till vänster Edvard Berghs utsikt över Ornäs.

Bakgrund

Monumentet vid Utmeland utanför Mora restes till minne av Gustav Vasas dramatiska flykt genom Dalarna vintern 1520–1521, då han som fredlös försökte resa dalkarlarna till uppror mot den danske unionskungen Kristian II. Enligt traditionen gömdes Gustav på gården i Utmeland i en källare av husmodern, som med sinnesnärvaro vilseledde de danska spejare som sökte honom – den ”dalkvinnas rådighet” som inskriptionen hyllar.

Byggnaden uppfördes över själva källaren och invigdes trehundra år efter Gustav Vasas död 1560, alltså 1860. Namnen på sköldarna inne i monumentet syftar på personer som enligt sägnerna hjälpte Gustav under flykten, däribland Barbro Stigsdotter på Ornäs, som ska ha varnat honom när hennes make tänkte förråda honom.

Konstnärligt präglas monumentet av tidens nationalromantiska historiemåleri. Johan Fredrik Höckert var en av Sveriges mest uppburna målare, och hans stora tavla skildrar räddningsscenen. Fredrik Wilhelm Scholander, arkitekt och dekoratör, stod för interiörens utsmyckningsritningar, medan landskapsmålaren Edvard Bergh bidrog med en vy över Ornäs. Att kung Karl XV själv, en hängiven amatörmålare, bidrog med en målning av byn Sälen – platsen där dalkarlarna enligt traditionen hann upp Gustav och bad honom vända om – gav monumentet ytterligare kunglig prestige och underströk dess roll som nationell helgedom.

Johan Fredrik Höckert

Johan Fredrik Höckert — Swedish artist (1826-1866)

Bild: Wikimedia Commons · Public domain · Unknown authorUnknown author

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter