Tidningssida ur GEFLEBORGS LÄNS TIDNING, 1860-08-17
GEFLEBORGS LÄNS TIDNING • 1860-08-17

Höstterminen vid högre elementarläroverket börjar 24 augusti

1860Karl XV · Representationsreformens tid · Nationalstaternas tid
Regent
Karl XV — kung sedan 1859
Sverige då
Union med Norge · tvåkammarriksdag ersätter ståndsriksdagen 1866 · utvandringen till Amerika tar fart
Epok
Representationsreformens tid — ståndsriksdagen avskaffas efter 400 år
Samtidigt
Amerikanska inbördeskriget · Tyskland enas 1871
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Vid stadens högre elementarläroverk börjar höstterminen fredagen den 24 augusti klockan 10 på förmiddagen, då upprop hålls.

De som önskar bli intagna vid läroverket ska anmäla sig dagen innan, torsdagen den 23, hos läroverkets tillförordnade rektor, som för detta ändamål finns på plats i läroverkets lokal klockan 10–12 på förmiddagen. Den som söker inträde ska ha fyllt 9 år och ha med sig intyg från prästerskapet om sin födelseort, ålder och sitt uppförande, samt tillförlitliga bevis på att ha haft naturliga koppor eller vaccinkoppor, och på att inte såvitt känt bära på någon smittsam sjukdom.

För inträde i den lägsta klassen krävs att kunna läsa svenska rent och flytande, både i latinsk och svensk stil (Reds. anm.: dvs. både antikva- och frakturstil); att ha lärt sig kristendomskunskap enligt Luthers lilla katekes samt ha viss kännedom om den bibliska historien; att kunna skriva läslig latinsk skrivstil och att kunna räkna addition och subtraktion med hela tal samt att kunna multiplikationstabellen väl.

Bakgrund

Högre elementarläroverk var 1800-talets svenska motsvarighet till dagens grundskolans senare år och gymnasium. De växte fram ur de gamla trivialskolorna och gymnasierna och reglerades genom flera skolordningar under århundradet, där läroverken skulle ge både klassisk bildning och mer praktiskt inriktade kunskaper.

Inträdeskraven speglar tidens skolsystem: någon allmän folkskola med skolplikt var ännu ny eller under uppbyggnad, och grundläggande läsförmåga förväntades ofta ha inhämtats i hemmet eller i småskola under kyrkans överinseende. Kravet på att kunna läsa både "latinsk och svensk stil" syftar på de två trycktyperna antikva och fraktur, som båda användes parallellt i svenska trycksaker.

Kraven på prästintyg och bevis om genomgångna koppor eller vaccination visar kyrkans centrala roll i folkbokföringen samt betydelsen av smittkoppsvaccinationen, som infördes i Sverige i början av 1800-talet och blev obligatorisk för barn 1816. Skolorna ville skydda sig mot smittspridning bland eleverna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter