Rösträttsreform för frälsemän i städerna vilar till nästa riksdag

Borgar- och bondestånden har vid sina plenarsammanträden den 8 augusti beslutat att låta konstitutionsutskottets betänkande nummer 52 vila för grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag. I betänkandet föreslås att 14 § moment a) i riksdagsordningen upphävs. Bestämmelsen lyder: rösträtt och valbarhet tillkommer inte den ägare av hus och tomt, eller den ägare och innehavare av stadsjord, som är frälseman eller tillhör prästeståndet.

Prästeståndet har avslagit förändringen, men eftersom även adeln har bifallit den kommer förslaget att vila till nästa riksdag.

Detta rör, som bekant, enbart städernas representation. Vad gäller rösträtten inom de övriga stånden och i allmänhet har 16 § i riksdagsordningen fått följande tillägg: utöver de personer som enligt 13, 14 och 15 §§ är valbara inom varje enskilt stånd, ska vid alla riksdagsmannaval även den vara valbar som antingen har rätt att utan föregående val utöva riksdagsmannauppdraget hos ridderskapet och adeln eller i prästeståndet, eller som är valbar i något stånd, och som dessutom är bosatt i det valdistrikt där valet sker. Om någon väljs till riksdagsman i mer än ett stånd får han själv bestämma vilken kallelse han antar, men han är skyldig att skyndsamt anmäla detta hos valförrättaren i det eller de valdistrikt där han avsäger sig uppdraget, så att nytt val kan hållas.

Även detta moment har antagits av borgar- och bondestånden.

— Borgare- och Bondestånden hafwa i plena den 8 bifallit att låta hwila till grundlagsenlig behandling wid nästa riksdag Konstitutionsutskottets betänkande N:o 52, hwari föreslås annullerande af 14 § momentet a) Riksdags-Ordningen, som lyder sålunda:

Walrätt och walbarhet tillkomme ej:

a) "den egare af hus och tomt, eller den egare och innehafware af stadsjord, som Frälseman är eller till Presteståndet hörer."

Presteståndet har afslagit förändringen, men den har dock äfwen af Adeln blifwit bifallen och kommer sålunda att blifwa till nästa riksdag hwilande.

Förestående rörer, som man wet, enskildt städernas representation; med afseende på walrätten inom de öfriga stånden och i allmänhet har 16 § Riksdags-Ordningen erhållit följande tillägg:

"4:o Utom i de i 13, 14 och 15 §§ omnämnde, inom hwarje särskildt Stånd walbara personer, ware wid alla Riksdagsmannawal jemwäl walbar en hwar, som antingen är berättigad att, utan föregånget wal, utöfwa Riksdagsmannakallet hos Ridderskapet och Adeln eller uti Presteståndet eller ock är walbar uti något stånd, samt derjemte bosatt uti det waldistrikt, för hwilket walet sker. Wäljes någon till Riksdagsman uti mera än ett stånd, ege sjelf bestämma hwilkendera kallelsen han antager; åliggande honom dock, att hos walförrättaren i det eller de waldistrikt, för hwilka afsägelse sker, skyndsammeligen göra anmälan, på det nytt wal må anställas."

Borgare- och Bondestånden hafwa likaledes antagit detta moment.