Eftersom smittkopporna sprider sig i staden, och vaccinationen i allmänhet inte skyddar längre än tio år, uppmanar jag föräldrar att nu ta tillfället i akt att låta vaccinera sina ännu ovaccinerade barn. Dessutom uppmanas äldre personer att genomgå omvaccination, som är det enda säkra skyddsmedlet mot smittkoppor.
Gävle den 29 september 1859.
C. A. Bæckström, provinsialläkare.
Enär smittkopporna grassera inom staden och vaccinationen i allmänhet ej skyddar längre än 10 år, så får jag uppmana föräldrar att nu begagna tillfället att låta vaccinera sina ännu ovaccinerade barn och derjemte äldre personer att undergå revaccination, som är det enda säkra skyddsmedel mot smittkoppor.
Gefle den 29 Sept. 1859.
C. A. Bæckström, Provincial-Läkare.
Smittkoppor var under 1800-talet en av de mest fruktade infektionssjukdomarna, med hög dödlighet och risk för svåra ärr och blindhet hos överlevande. Sjukdomen orsakade återkommande epidemier i svenska städer, och utbrott möttes ofta med offentliga uppmaningar om vaccination.
Sverige var tidigt ute med smittkoppsvaccination efter Edward Jenners upptäckt av kokoppsvaccinet i slutet av 1700-talet, och redan 1816 infördes obligatorisk vaccination av barn. Man hade dock upptäckt att skyddet avtog med tiden, vilket ledde till rekommendationer om omvaccination – något som annonsen från Gävle tydligt speglar.
Provinsialläkarna var statligt anställda läkare med ansvar för folkhälsan i sina distrikt. De hade bland annat i uppgift att övervaka epidemier, organisera vaccinationer och informera allmänheten, ofta genom kungörelser i lokalpressen som denna.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter