Tidningssida ur NORRLANDSPOSTEN, 1859-08-18
NORRLANDSPOSTEN • 1859-08-18

Höstterminen börjar vid läroverket i Gävle

1859Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Vid Högre elementarläroverket i Gävle börjar höstterminen den 24 augusti, då upprop hålls klockan 10 på förmiddagen. De som önskar bli intagna i läroverket ska infinna sig i läroverkets lokal tisdagen dessförinnan klockan 10 på förmiddagen, försedda med vederbörliga betyg.

För intagning i läroverket krävs att man har fyllt 9 år och har intyg från prästerskapet om sin födelseort, ålder och sitt uppförande. Dessutom krävs tillförlitliga bevis på att man har haft naturliga koppor eller vaccinerats mot smittkoppor, samt att man inte veterligen bär på någon smittsam sjukdom.

Kunskapskraven för inträde i läroverkets lägsta klass är: att kunna läsa svenska rent och flytande, både i latinsk och svensk stil; att ha lärt sig kristendomskunskap enligt Luthers lilla katekes samt ha viss kännedom om den bibliska historien; att kunna skriva läslig latinsk stil; och att kunna räkna addition och subtraktion med hela tal samt behärska multiplikationstabellen väl.

Bakgrund

Högre elementarläroverk var 1800-talets svenska motsvarighet till dagens grundskolans högre årskurser och gymnasium. De uppstod ur de äldre trivialskolorna och gymnasierna och erbjöd en boklig utbildning som främst förberedde pojkar för studier vid universitet eller för tjänstemannabanan. Flickor hade i regel inte tillträde till dessa skolor.

Annonsen speglar tidens antagningskrav. Prästerskapet förde folkbokföringen i Sverige, och prästbetyg om födelseort, ålder och uppförande var därför standarddokument. Kravet på bevis om genomgångna "naturliga eller vaccinkoppor" hänger samman med kampen mot smittkoppor, en av tidens dödligaste sjukdomar; smittkoppsvaccination hade införts i Sverige i början av 1800-talet och blev tidigt ett villkor för skolgång.

Kunskapskraven visar också vad som förväntades av en nioåring: läskunnighet i både "latinsk stil" (antikva) och "svensk stil" (frakturstil), som båda användes i tryckta texter vid denna tid, samt kristendomskunskap enligt Luthers lilla katekes, som var grunden i all folkundervisning. Räknefärdigheterna begränsades till addition, subtraktion och multiplikationstabellen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter