Tidningssida ur GEFLEBORGS LÄNS TIDNING, 1859-08-16
GEFLEBORGS LÄNS TIDNING • 1859-08-16

Höstterminen vid läroverket i Gävle börjar 24 augusti

1859Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Vid Högre elementarläroverket i Gävle börjar höstterminen den 24 augusti, då upprop hålls klockan 10 på förmiddagen. De som önskar bli intagna i läroverket ska infinna sig i läroverkets lokal tisdagen dessförinnan klockan 10 på förmiddagen, försedda med vederbörliga betyg.

För att bli antagen till läroverket krävs att man har fyllt 9 år och har intyg från prästerskapet om sin födelseort, ålder och sitt uppförande, samt tillförlitliga bevis på att man haft naturliga koppor eller vaccinerats mot smittkoppor och att man inte veterligen bär på någon smittsam sjukdom.

Kunskapskraven för inträde i läroverkets lägsta klass är: att kunna läsa svenska rent och flytande, i såväl latinsk som svensk stil; att ha inhämtat kristendomskunskap enligt Luthers lilla katekes samt någon kännedom om den bibliska historien; att kunna skriva läslig latinsk stil; och att kunna räkna addition och subtraktion med hela tal samt kunna multiplikationstabellen väl.

Bakgrund

Högre elementarläroverk var en skolform i 1800-talets Sverige som gav pojkar en mer avancerad utbildning än folkskolan och förberedde för studier vid universitet eller ämbetsmannabana. Läroverket i Gävle var en av de viktigaste utbildningsinstitutionerna i Norrland och lockade elever från ett stort omland.

Kraven för antagning speglar tidens förhållanden. Prästerskapet förde folkbokföringen och utfärdade intyg om födelse, ålder och uppförande, så kallade prästbetyg. Kravet på bevis om genomgångna koppor eller vaccination hängde samman med kampen mot smittkoppor, en av tidens mest fruktade sjukdomar; vaccination hade införts i Sverige i början av 1800-talet och blev obligatorisk 1816.

Att eleverna skulle kunna läsa både 'latinsk' och 'svensk' stil syftar på de två skriftstilar som användes parallellt: antikva (latinsk stil) och fraktur (tysk eller svensk stil), som länge dominerade i svenskt tryck. Kristendomskunskap enligt Luthers lilla katekes var grunden i all svensk barnundervisning och ett självklart inträdeskrav.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter