Tidningssida ur HVAD NYTT?, 1858-10-01
HVAD NYTT? • 1858-10-01

Kommitté i Jönköping föreslår röstskala upp till 52 röster

1858Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget▼
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Jönköpingsbladet meddelar att de kommitterade i frågan om val av riksdagsmän, med en rösts övervikt, har beslutat att förorda en röst för varje tiotal riksdaler i skatt. Detta skulle för närvarande ge en röstskala från 1 till 52 röster, och i framtiden skulle antalet lätt kunna stiga till 100 röster.

Kommitténs minoritet, som egentligen föredrog den enkla rösträtten men misströstade om dess möjligheter att gå igenom, hade i stället föreslagit en röstskala på 5 à 6 röster, och väntas reservera sig mot majoritetens beslut.

Jönköpingsbladet tillägger att just förslagets kolossalt reaktionära inriktning och krasst materiella medeltidsståndpunkt gör det fullständigt omöjligt. Kanske kan stadens röstberättigade invånare, vid närmare eftertanke och med de goda exempel som Stockholm och Örebro samt flera andra städer på senare tid har visat, komma att föredra ett ännu mer liberalt förslag än det som kommitténs minoritet vågat kräva.

Bakgrund

Striden gällde hur rösträtten skulle utformas vid val av riksdagsmän för städerna, en fråga som engagerade många svenska städer under 1800-talet. Det graderade röstsystemet innebar att en persons inflytande i valet berodde på hur mycket skatt han betalade – ju rikare, desto fler röster. Motståndarna förespråkade i stället principen en man, en röst, den så kallade enkla rösträtten.

Förslaget i Jönköping, där en enda förmögen skattebetalare kunde få upp till 52 röster, låg i linje med det graderade systemet men gick betydligt längre än de begränsade skalor som liberala krafter kunde acceptera. Tidningens skarpa kritik, där förslaget kallas reaktionärt och jämförs med en medeltida ståndpunkt, speglar den liberala pressens engagemang för en demokratisering av valsystemet.

Hänvisningen till Stockholm och Örebro visar att andra städer vid denna tid hade antagit mer liberala valordningar, vilka användes som förebilder i debatten. Frågan om graderad kontra lika rösträtt förblev en av de stora politiska stridsfrågorna i Sverige långt in på 1900-talet, då den graderade rösträtten i kommunala sammanhang avskaffades först i samband med rösträttsreformerna 1918–1921.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter