Tidningssida ur JÖNKÖPINGS TIDNING, 1858-07-21
JÖNKÖPINGS TIDNING • 1858-07-21

Kronprinsen-regenten besökte Visingsö, Gränna och Vadstena

1858Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Om kronprinsen-regentens besök på Visingsö och i Gränna meddelade vi i nummer 55 ett telegram från den sistnämnda staden. Grenna Tidning innehåller nu följande närmare uppgifter om regentens besök.

Kronprinsen-regenten anlände med sin gemål med ångfartyget Carlsborg i torsdags den 8:e vid tolvtiden till Visingsö. De kungliga besåg Visingsborgs vackra ruin samt kyrkan, där de övriga stannade medan kronprinsen åkte ut för att bese ekplanteringen. Överjägmästare Segerdahl hade samtidigt anlänt till ön från Stockholm och fick nu tillfälle att visa den stora och lyckade anläggningen. Vid tretiden skedde avresan från Visingsö till Gränna. Man känner inte till att någon kunglig person tidigare besökt Visingsö sedan den tid då kungar av Folkungaätten hade sitt sommarresidens där.

Vid ankomsten till staden mottogs Hans Kungliga Höghet vid hamnen av överste Munck samt flera officerare vid Jönköpings regemente. Besöket gällde egentligen kammarherre A. F. Boy på Wretaholm, dit sällskapet därför genast begav sig. Byggnader och gator i staden var prydda med blommor och löv, men olyckligtvis störtregnade det hela dagen, så det blev inte mycket glädje av festligheterna. På Wretaholm, som ligger tätt intill staden, åt de kungliga middag och visade sig därefter för den stora folksamlingen, som med ständiga hurrarop hyllade de två medlemmarna av det högt älskade kungahuset.

När regnet upphörde fram emot kvällen gjordes en utflykt till Brahehus ruin, som ligger högst uppe på berget på Wretaholms ägor och erbjuder en makalöst fri och härlig utsikt över den bördiga trakten och över Vättern; härifrån kan man med blotta ögat överblicka de vackraste delarna av Småland, Östergötland och Västergötland, som utgör Vätterns stränder. Kronprinsessan och två hovdamer bars av soldater i bärstolar av det slag som användes "i grevens tid", till Brahehus; kronprinsen med följe red. En bärstol hade även gjorts i ordning för "lilla sessan", men eftersom hon lämnats kvar på Almnäs, där de kungliga tillbringat natten, blev bärstolen bara förevisad. Efter återkomsten från Brahehus intogs förfriskningar på Wretaholm, varefter man for ner till Gränna hamn för att med ångaren Linnæa återvända till Hjo och Almnäs.

Såväl i Gränna som på vägen till Wretaholm hade mindre äreportar rests, men den vackraste var den på Wretaholm, som bestod av pelarrader lindade med granris, vilka bar upp en fyra alnar hög kunglig krona av blommor och löv – en äreport av artistisk fulländning. Kronprinsessan uppvaktades på resan av grevinnan Sparre och en fröken Sparre. Kronprinsens svit utgjordes av greve Sparre från Almnäs, hovmarskalk Sandels, överstelöjtnant Bildt samt adjutanterna Lewenhaupt, Stenbock, F. Boy och Ramel samt en norsk kapten.

Den 9:e klockan 10 på förmiddagen avreste Hans Kungliga Höghet från Hjo med ångbåten Carlsborg, passerade Omberget och steg i land vid Borghamn, där han mottogs av kapten Wiggman och två officerare, och besåg kalkstensbrottet, verkstäderna och logementen. Därifrån for han i båt förbi Omberget, gick i land på ett par ställen under vägen och besåg grottorna där, samt steg slutligen i land och gick till fots till Alvastra kloster, som noggrant besågs, varvid han vidtog åtgärder för att skydda dessa fornlämningar mot förstörelse.

Han reste vidare landvägen till Vadstena och betraktade under resan med glädje traktens ymnigt växande gröda. I Vadstena, där han hälsades med kanonsalut, besökte han genast slottet, gick igenom det tillsammans med kapten Wiggman, gjorde ett snabbt överslag av kostnaden för slottets iståndsättande och besåg den nya hamnanläggningen. Han uppvaktades av stadens borgmästare och myndigheter, och slottet omgavs av en stor folkmassa som med glädje hälsade honom.

Han fortsatte med ångbåt till Motala, där landshövdingen af Ugglas mötte honom och där natten tillbringades. Följande morgon besåg han, tillsammans med kapten Carlsund, Motala mekaniska verkstäder och ritsalen, studerade ritningar och modeller till nya fartyg, däribland det för vinterpostföringen till Gotland, samt en ny modell till kanonslupar. Landshövdingen af Ugglas följde med till Stockholm. Vid uppehåll under vägen uppvaktades han av översten Björnstjerna och överstelöjtnanten Malmborg. I Södertälje hade en stor folkmängd samlats för att hälsa honom. Som tidigare nämnts anlände regenten följande söndagsmiddag med "Esaias Tegnér" till huvudstaden.

Bakgrund

Kronprinsen-regenten som omtalas är kronprins Karl, den blivande Karl XV, som styrde riket som regent under sin far Oscar I:s långvariga sjukdom. Hans gemål, kronprinsessan Lovisa av Nederländerna, och parets dotter Lovisa – "lilla sessan" i texten – medföljde delvis på resan. Sådana rundresor i landsorten var ett viktigt sätt för kungahuset att visa upp sig och stärka banden till befolkningen, och pressen bevakade dem noggrant.

Resmålen är rika på historiska minnen. Visingsö i Vättern var under medeltiden ett kungligt residens för Folkungaätten, och där ligger också ruinerna av Visingsborg, greveätten Brahes slott. Brahehus utanför Gränna är ytterligare en Braheborg, uppförd av greve Per Brahe den yngre – uttrycket "i grevens tid" syftar just på Brahegrevarnas era. Ekplanteringen på Visingsö anlades av staten för att trygga tillgången på ektimmer till flottans fartyg.

Alvastra kloster vid Omberget grundades på 1100-talet som ett av Sveriges första cistercienserkloster, och regentens beslut att skydda ruinerna vittnar om tidens växande intresse för fornminnesvård. Vadstena slott, en av Vasakungarnas renässansborgar, var vid denna tid förfallet, vilket förklarar kostnadsberäkningen för dess iståndsättande. Motala mekaniska verkstad, ofta kallad den svenska verkstadsindustrins vagga, byggde ångfartyg och krigsfartyg och var en av landets viktigaste industrier.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter