Tidningarna Patrie och Pays fortsätter sin polemik om vad bytet av inrikesminister egentligen betyder.
Patrie håller fast vid uppfattningen att utnämningen av herr Delangle ska ses som ett tecken på en mer liberal regeringspolitik. Pays bestrider denna tolkning, främst med motiveringen att de politiska partiernas villkor skulle göra en liberalare politik omöjlig.
"Patrie" och "Pays" fortsätta sin polemik om betydelsen af ombytet af inrikesminister. Medan förstnämnda blad fortfar att förfäkta åsigten, att hr Delangles utnämning wore att betrakta såsom förkunnandet af en liberalare regeringspolitik, bestrider "Pays" denna uppfattning förnämligast på den grund, att de politiska partiernas wilkor skulle göra en liberalare politik omöjlig.
Under Napoleon III:s andra kejsardöme var Frankrike en auktoritär stat där pressen var hårt kontrollerad och de politiska partierna hade mycket begränsat handlingsutrymme. Regeringstrogna tidningar som La Patrie och Le Pays fungerade delvis som språkrör för olika falanger inom regimen, och deras polemik lästes noga som signaler om maktens inriktning.
Claude-Alphonse Delangle var en fransk jurist som gjorde karriär inom rättsväsendet innan han utnämndes till inrikesminister. Ministerbyten på denna post tolkades ofta som tecken på om kejsardömet skulle skärpa eller mjuka upp sin inrikespolitik, eftersom inrikesministern ansvarade för bland annat presscensur och övervakning av oppositionen.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter