HELSINGBORGSPOSTEN • 1858-06-18

Elementarläroverket avslutade vårterminen med examen och premier

1858Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Examen har hållits vid det härvarande elementarläroverket av dess inspektor, med biträde av stadens kyrkoherde. Den 31 maj prövades eleverna i sång och gymnastik, och under måndagen och tisdagen i övriga läroämnen.

För skicklighet i sång tilldelades en riksdaler specie vardera till E. Paulsson, J. Agardh och A. Lagergren. För framsteg i gymnastik gavs samma belöning till F. Rudbäck, A. Lagergren och E. Romare.

Premier för gott uppförande och flit tilldelades: i rektorsklassen Carl Hultberg; i femte klassen N. Johansson och A. Bäcklund; i fjärde klassen E. Paulsson och W. Brunskog; i tredje klassen G. Persson och A. Theander; i andra klassen T. Prejd och O. Rooth samt i första klassen A. Wadstein och J. L. Lindh.

Som flitiga nämndes dessutom: Otto Hallbäck i rektorsklassen; L. Lundström och F. Kiellman i femte; N. Bengtsson och A. Ahnfelt i fjärde; E. Rosenberg och J. P. Holm i tredje samt J. Strömberg i andra klassen.

Stipendier gavs till flitiga och behövande ynglingar till ett sammanlagt belopp av 150 riksdaler och 88 öre.

Flyttning till högre klass beviljades enligt följande. Från första till andra klassen: L. Wennerström, C. A. Björkegren, E. Klein, M. Sandberg, J. L. Lind, O. Petersen, C. Scholander, L. Andersson, H. Uddesson, S. Wennerberg, C. Pettersson, G. Löfving, F. Jeppsson, E. Holmquist, J. P. Lundgren, A. Rosendal, A. Wadstein och P. Finne.

Från andra till tredje klassen: T. A. Prejd, A. Borg, G. C. Bohle, J. C. Strömberg, C. A. Giesman, O. L. Rooth, C. W. Becker, F. Phl, J. P. Möller, A. E. Rhödin, J. Pettersson, C. A. Pettersson, S. O. Svensson, C. A. Banck, J. A. Otterström och O. H. Wennerberg.

Från tredje till fjärde klassen: A. Theander, G. Persson, C. Rosenberg, F. Follin, J. Kull, J. P. Holm, O. Trapp, F. Lagergren, J. L. Pyk, M. Sandgren och C. Jönsson.

Från fjärde till femte klassen: C. Paulsson, N. Bengtsson, W. Brunskog, J. Agardh, A. Ahnfelt, F. Engdahl, G. Pettersson, G. Hultstein, P. Lund och J. Thulin.

Från femte till sjätte klassen: N. Johansson, F. Kiellman, A. Bäcklund, C. Hård, A. Petersen och L. Lundström.

De elever som blivit underkända i ett eller annat ämne vid prövningen för flyttning, eller som inte hade anmält sig till denna, påmindes om att kungliga skolstadgan tillåter att de kan genomgå en flyttningsexamen vid höstterminens början.

Ungdomarna underrättades även om att privatundervisningen under ferierna sköts av kollega vid skolan, magister Thulin, samt av duplikanterna magistrarna Ljunggren, Ursell, Holmgren och Jönsson. Höstterminen inleds lördagen den 14 augusti.

Trots att ynglingar mellan 8 och 9 år enligt kungliga skolstadgan numera inte tas emot vid de offentliga läroverken, har skolan under vårterminen haft 128 elever.

Bakgrund

Elementarläroverken var en del av det svenska skolväsendet under 1800-talet och utgjorde en grundläggande nivå i utbildningen, ofta knuten till lärdomsskolor som förberedde elever för fortsatta studier. Skolorna var indelade i klasser, från den lägsta upp till rektorsklassen, och eleverna förflyttades mellan dem efter genomgången examen.

Terminsavslutningen markerades med offentliga prövningar i läroämnen samt i sång och gymnastik. Det var vanligt att skolans inspektor och stadens kyrkoherde deltog vid examenstillfället, eftersom kyrkan länge hade ett nära förhållande till skolväsendet. Premier och stipendier delades ut till flitiga och behövande elever, ofta finansierade genom donationer.

Vid den här tiden angavs penningbelopp i riksdaler och öre, och uttrycket "riksdaler specie" syftade på mynt med fast silvervärde, till skillnad från sedlar med mer osäkert värde.

Läraryrkets benämningar speglar dåtidens organisation: en "collega" var en ordinarie lärare medan "duplikanter" var biträdande eller extra lärare. Titeln magister visade på akademisk examen.

Kungliga skolstadgan reglerade läroverkens verksamhet, bland annat regler om flyttningsexamen och om åldersgränser för inskrivning. Hänvisningen till att pojkar mellan 8 och 9 år inte längre togs emot speglar en strävan att höja inträdesåldern och skärpa kraven på elevernas förkunskaper. Trots detta hade skolan ett betydande elevantal, 128 lärjungar, under vårterminen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter