En större eldsvåda drabbade Göteborg i söndags eftermiddag. I stadsdelen Haga blev 14 gårdar, bestående av 19 bostadshus, lågornas rov, och omkring 200 personer blev därigenom hemlösa. Hälften av dem kan räknas som nödlidande.
Med anledning av detta har en nödhjälpskommitté bildats under ledning av landshövdingen, statsrådet Fåhræus, som ordförande. Kommittén har skyndsamt vädjat till samhällets barmhärtighetskänsla.
Hur elden uppkom är ännu okänt.
En större eldsvåda hemsökte Göteborg i Söndags eftermiddag, hvarvid i stadsdelen Haga 14 gårdar, bestående af 19 boningshus, blefvo lågornas rof, och härigenom ungefär 200 personer huswilla, hvaraf hälften kunna hänföras till nödlidande, med anledning hvaraf en nödhjelpskommitté under Hr Landshöfdingen Statsrådet Fåhræii ordförandeskap ordnat sig, som skyndat att vädja till samhällets barmhertighetskänsla. — Huru elden uppkommit är ännu okändt.
Haga var under 1800-talet en tätbebyggd arbetarstadsdel strax utanför Göteborgs gamla stadskärna, till stora delar bebyggd med trähus. Den täta träbebyggelsen, öppna eldstäder och begränsade brandsläckningsresurser gjorde att eldsvådor lätt spred sig och kunde ödelägga hela kvarter, något som drabbade många svenska städer under denna tid.
När katastrofer inträffade fanns inget utbyggt socialt skyddsnät, utan hjälpen till de drabbade organiserades ofta genom frivilliga insamlingar och nödhjälpskommittéer ledda av stadens och länets ledande män. Att landshövdingen själv, här den tidigare statsrådet Fåhræus (Reds. anm.: sannolikt Olof Immanuel Fåhræus, landshövding i Göteborgs och Bohus län), ställde sig i spetsen för kommittén var ett sätt att ge insamlingen tyngd och auktoritet.
Bränder av detta slag bidrog på sikt till skärpta byggnadsstadgor, krav på stenhus i städernas centrala delar och en utbyggnad av organiserade brandkårer.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter