Tidningssida ur JÖNKÖPINGS TIDNING, 1857-07-29
JÖNKÖPINGS TIDNING • 1857-07-29

Stånden splittrade om tullbevillning och tolagsavgifter

1857Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Vid riksdagens plenarsammanträden den 22 juli behandlade de fyra stånden Bevillningsutskottets betänkande om tullbevillningen, med mycket olika utfall.

Adeln hann på förmiddagen bara med en punkt, nämligen den som tillstyrker avgifterna till handels- och sjöfartsfonden samt att tolagsavgiften ska bakas in i själva tullsatserna. Punkten godkändes, med den ändringen att höjning eller minskning av städernas tolagsersättning ska beräknas i jämna steg om 500 riksdaler av det belopp med vilket deras tulluppbörd över- eller understiger den uppbörd som utskottets förslag bygger på. På eftermiddagen beslöt Adeln att återremittera tulltaxan, liksom den punkt som räknar upp de städer som får hålla kreditupplag – detta för att även Jönköping, som fått Kungl. Maj:ts tillstånd att ha kreditupplag, ska tas med bland dessa städer.

Prästeståndet beslöt på förmiddagen att återremittera betänkandets första punkt och återremitterade på eftermiddagen hela den återstående delen. I frågan om löneförhöjning för ämbets- och tjänstemän bifölls de tillstyrkta höjningarna, medan avstyrkandet av höjning för vissa tjänstemän återremitterades med uppdrag åt Statsutskottet att, sedan statsregleringen gjorts upp, lämna ett samlat betänkande om löneförhöjning åt samtliga ämbets- och tjänstemän under år 1857. Propositionen om en byggnad för postverket bifölls. Två av Ekonomiutskottets betänkanden godkändes: det ena avstyrker motioner om kristendomsundervisningens skötsel i folkskolorna, det andra avstyrker motioner om att avskaffa den särskilda handelsfrihet som gäller vissa trakter i Västergötland.

Borgarståndet fortsatte behandlingen av förslaget om universitetsflyttningen och biföll avstyrkandet av att flytta de juridiska fakulteterna; i fråga om den medicinska undervisningen antogs Adelns beslut. Statsutskottets utlåtande om löneförhöjning för 1857 bifölls i den del som tillstyrker höjning för åtskilliga, men återremitterades i den del som avstyrker höjning för andra. På eftermiddagen godkändes tullbetänkandets första punkt. Vidare bifölls Lag- och Ekonomiutskottets betänkande om ändrad skyldighet att bygga kyrka, prästgård med mera, med den ändringen att alla som har rösträtt på sockenstämma ska delta i denna skyldighet.

Bondeståndet beslöt att handels- och sjöfartsfondsavgiften får upphöra som särskild skattetitel mot ersättning ur tullmedlen, men avslog utskottets förslag om tolagens avskaffande, liksom beräkningsgrunden för böter. Efter votering beslöts att behålla den gamla tulltaxans tullsatser, utom för vissa varor – ett beslut som dock nästan halva ståndet reserverade sig emot. På eftermiddagen avslutade ståndet behandlingen med diskussion om de varor som inte skulle omfattas av den gamla tulltaxans tullsatser.

Bakgrund

Under ståndsriksdagens tid fattades besluten av fyra separata kamrar – adeln, prästeståndet, borgarståndet och bondeståndet – som var och en behandlade utskottens betänkanden. För att ett förslag skulle gå igenom krävdes i regel att minst tre stånd var eniga, vilket ofta ledde till utdragna processer med återremisser och kompromisser.

Tullbevillningen, alltså riksdagens beslut om tullar och tullsatser, var en central stridsfråga. Tolagen var en särskild avgift som stapelstäderna fick ta ut på varor som passerade deras hamnar, och förslaget att baka in den i de allmänna tullsatserna berörde städernas ekonomi direkt. Kreditupplag innebar att importörer i vissa städer fick lagra varor med uppskjuten tullbetalning, en viktig förmån för handeln – därav adelns krav på att även Jönköping skulle tas med.

Frågan om universitetsflyttningen gällde tidens diskussion om att flytta delar av universitetsutbildningen, bland annat de juridiska fakulteterna, till huvudstaden – ett förslag som mötte starkt motstånd. Debatten om ämbetsmännens löner för 1857 och om böndernas motvilja mot ändrade tullsatser speglar spänningen mellan frihandelsvänner och protektionister som präglade svensk politik vid denna tid.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter