Tidningssida ur JÖNKÖPINGS TIDNING, 1857-07-29
JÖNKÖPINGS TIDNING • 1857-07-29

Grundlagsändringar antagna som vilande till nästa riksdag

1857Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Vid plenarsammanträdena den 25 juli behandlade stånden en rad memorial från Konstitutionsutskottet med förslag till ändringar av grundlagarna.

Adeln antog flera förslag som vilande till nästa riksdag: nr 14, att kungen inte utan ständernas samtycke får bli regerande furste av utländsk stat; nr 15 om ändring rörande inlösen av riksbankens sedlar; nr 16 om uppskov i riksdag; nr 17 om ändring i 27 och 28 paragraferna i riksdagsordningen samt 53 paragrafen i regeringsformen; nr 18 om ändring i 76 paragrafen i riksdagsordningen; nr 19 om ett tillägg i 59 paragrafen i regeringsformen och 27 paragrafen i riksdagsordningen; samt nr 20 om utlännings rätt att äga fastighet i riket. Däremot avslogs nr 13 om att statsrådet ska höras över avtal och förbund med främmande makter.

Prästeståndet avslog memorial nr 13 och 14, men godkände nr 15 och 16.

Borgarståndet förkastade memorial nr 13. Nr 14 antogs, endast med den ändringen att ordet "af" byttes mot "i" (utländsk stat). Nr 15 förklarades obehövligt.

Bondeståndet biföll de föreslagna ändringarna i regeringsformens 12 paragraf, men beslöt om återremiss i fråga om 72 paragrafen. Förslaget om uppskov i riksdag förkastades.

Bakgrund

Ändringar av Sveriges grundlagar – regeringsformen och riksdagsordningen – krävde beslut av två riksdagar i följd med mellanliggande val, varför förslag först antogs som "vilande" till nästa riksdag. Under ståndsriksdagen behövde dessutom flera av de fyra stånden vara eniga, vilket förklarar varför samma memorial kunde antas av ett stånd och förkastas av ett annat.

Förslaget att kungen inte utan ständernas samtycke skulle få bli regerande furste av en utländsk stat hade tydlig aktualitet: Sverige befann sig i union med Norge under en gemensam kung, och frågan om monarkens band till andra stater var konstitutionellt känslig. Även frågan om statsrådets roll vid fördrag med främmande makter rörde maktdelningen mellan kung, regering och riksdag.

Förslaget om utlänningars rätt att äga fastighet i riket speglar den gradvisa liberalisering av näringsliv och äganderätt som pågick i Sverige vid denna tid, medan bestämmelserna om inlösen av riksbankens sedlar gällde det penningpolitiska systemet, där sedlarnas värde skulle garanteras genom inlösen i silver.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter