Tidningssida ur JÖNKÖPINGS TIDNING, 1857-07-22
JÖNKÖPINGS TIDNING • 1857-07-22 · 4 min läsning

Ständerna säger nej till universitetens flytt till Stockholm

1857Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Riksdagen. Plenarsammanträden den 15 juli, förmiddagen.

Adeln ägnade sig huvudsakligen åt Ekonomiutskottets betänkande om universitetens förflyttning till huvudstaden. Utskottets avstyrkande av att flytta båda universiteten godkändes. Frågan om att endast flytta Uppsala akademi blev däremot föremål för en längre diskussion, där flyttningen förordades av greve Sparre och baron Staël von Holstein, medan herrarna Cederskjöld, Hierta, Tham och Dalman yrkade på återremiss. Vid votering bifölls utskottets avstyrkande. Även avstyrkandet av juridiska fakultetens flyttning från Uppsala bifölls. Däremot avslogs den punkt där utskottet tillstyrkt att medicinska fakulteten skulle förenas med Karolinska institutet. På yrkande av generaldirektör Ekströmer beslutades en skrivelse till Kungl. Maj:t om en kommitté för att ordna den medicinska undervisningen. Slutligen beslutade ståndet att en framställning skulle göras till Kungl. Maj:t med begäran att de som genomgått fullständig kurs vid institutet skulle få samma befordringsrätt som de som avlagt medicine licentiatexamen.

Prästeståndet gick igenom Bankoutskottets betänkande om bankens låne- och kreditivrörelse till och med den 52:a punkten. I frågan om ränta på lån tagna hos filialbank, eller på summor lyfta på kreditiv, antogs utskottets förslag genom votering. I den 48:e punkten ströks bestämmelsen som förbjuder filialbank att ta ut högre ränta än 5 procent eller högre kreditivavgift än en halv procent. Den fond för lån till filialbanker som utskottet föreslagit sänktes från 7 till 6 miljoner. Övriga punkter godkändes, med undantag av den sista, som sköts upp till eftermiddagen.

Borgarståndet behandlade samma bankoutskottsbetänkande i de återstående punkterna. Punkten om en reservfond för lån till filialbanker återremitterades, medan övriga punkter bifölls. Bevillningsutskottets betänkande om saluaccis i städerna bifölls, liksom Lag- och ekonomiutskottets betänkanden: ett som avstyrkte en motion om att avhysta men ändå kvarboende landbor skulle överföras till kronoarbetskåren, ett om ändring i fiskeristadgan, ett om förklaring rörande torplägenheters avträdande samt ett om tillägg till 17 kap. 3 § byggningabalken.

Bondeståndet biföll punkt för punkt Bankoutskottets utlåtande om bankens växlingskassa och depositionsrörelse. Däremot avslogs ett tillstyrkande i ett annat betänkande från samma utskott om att var och en skulle få sätta in pengar i banken och dess lånekontor för att lyfta dem på en angiven ort. I frågan om universitetens flyttning ansåg Odman att det vore bäst och minst kostsamt att flytta Uppsala universitet på en gång. Medin menade att Lunds akademi borde bli kvar där den är, liksom Uppsala, med undantag för medicinska fakulteten. Johan Persson från Uppsala län ville inte splittra Uppsala universitet; han biföll därför avstyrkandet av att flytta hela universitetet, men avslog att medicinska fakulteten skulle skiljas därifrån. Jonas Andersson från Östergötland delade Odmans åsikter. Ola Månsson förordade återremiss för att få hela frågan närmare utredd, och med honom instämde Petter Jönsson med flera. Därefter bifölls allt som utskottet tillstyrkt, utom i frågan om medicinska fakulteten, vilken punkt återremitterades. Lag- och ekonomiutskottets betänkande om stadgar för kyrko- och prästgårdsbyggnader med mera godkändes, utom i en punkt mot vilken Petter Jönsson reserverat sig; hans reservation godkändes av ståndet.

Plenarsammanträden den 15 juli, eftermiddagen.

Adeln avslog Bevillningsutskottets hemställan att frågan om debetsedelslösen, med anledning av de skiljaktiga besluten, skulle hänskjutas till Konstitutionsutskottet; i denna fråga skulle det gälla som tre stånd tidigare beslutat. Betänkandena om kurhusavgiften och städernas saluaccis bifölls. Den stipendiefond för officerare som går i utländsk krigstjänst, som Statsutskottet föreslagit, höjdes från 9 000 till 18 000 riksdaler. Bankoutskottets utlåtande om bankens växlingskassa och depositionsrörelse avslogs (Reds. anm.: originalets "afslölls" är otydligt och kan även avse bifall), utom några punkter som återremitterades.

Prästeståndet avslutade den sista punkten i Bankoutskottets betänkande om bankens lånerörelse. Första delen av punkten bifölls, den senare återremitterades. Därefter behandlades Bankoutskottets utlåtande om bankens växlingskassa och depositionsrörelse, som i huvudsak bifölls. Frågorna om kurhusavgiften, städernas saluaccis med mera bifölls.

Plenarsammanträden den 16 juli, eftermiddagen.

Adeln godkände Statsutskottets utlåtande om eftergift av ersättningsansvar i det Langletska bedrägeriet. Likaså bifölls Statsutskottets utlåtande om löneförhöjning för statens ämbets- och tjänstemän med flera för år 1857, vad gäller underofficerare vid garnisonsregementen, vid artilleriets tyg- och hantverksstater, vid flottan och marinregementet samt artilleribatteriet i Norrland. Däremot återremitterades den del som gäller den avstyrkta förhöjningen för övriga ämbets- och tjänstemän.

Prästeståndet beslutade att instämma i Adelns beslut i frågan om förhöjning av debetsedelslösen. Till resestipendier för officerare beviljades endast vad utskottet föreslagit, det vill säga 9 000 riksdaler. Statsutskottets utlåtande om det Langletska bedrägeriet bifölls. Lag- och ekonomiutskottets utlåtanden om jordägares rätt att avhysa landbo som förpassats till allmänt arbete, om ändring i fiskeristadgan, om torplägenheters avträdande med mera bifölls. Likaså bifölls utlåtandet om skyldigheten att bygga kyrka, prästgård med mera, med innebörden att sockenmännens byggnadsskyldighet först skulle inträda när husen genom ålder, vådeld, storm och liknande blivit obrukbara eller förstörda.

Borgarståndet beviljade det anslag till resestipendier för officerare som Statsutskottet föreslagit. Frågan om förhöjning av debetsedelslösen skulle anses avgjord. Bankoutskottets utlåtande om bankens växlingskassa och depositionsrörelse godkändes i det närmaste.

Bakgrund

Rapporten skildrar arbetet i den svenska ståndsriksdagen, där adel, präster, borgare och bönder fattade beslut var för sig i sina fyra kamrar. För att ett förslag skulle gå igenom krävdes i regel att minst tre stånd var eniga, vilket förklarar de återkommande hänvisningarna till vad "tre stånd förut beslutat". Ståndsriksdagen avskaffades först genom representationsreformen 1866.

En av tidens stora utbildningspolitiska stridsfrågor var om universiteten i Uppsala och Lund helt eller delvis skulle flyttas till Stockholm. Förespråkarna menade att huvudstaden erbjöd bättre resurser, inte minst för den medicinska utbildningen som kunde samordnas med Karolinska institutet, medan motståndarna varnade för att splittra de anrika lärosätena. Flyttplanerna avvisades, och Uppsala och Lund förblev universitetsstäder, medan Karolinska institutet med tiden fick allt större självständighet inom läkarutbildningen. Bland debattörerna märks Lars Johan Hierta, Aftonbladets grundare och en av adelns mest kända liberaler, samt Carl Johan Ekströmer, kirurg och generaldirektör med stort inflytande över sjukvårdsfrågorna.

Riksdagen behandlade också en rad ekonomiska frågor kring Rikets ständers bank, föregångaren till dagens Riksbank, bland annat regler för filialbankernas räntor och kreditivavgifter samt bankens växlings- och depositionsverksamhet. Saluaccis var en avgift på varor som såldes i städerna, kurhusavgiften finansierade vård av veneriskt sjuka, och debetsedelslösen var en avgift kopplad till skatteuppbörden. Det omnämnda Langletska bedrägeriet var en uppmärksammad förskingringshärva vars ersättningsfrågor hamnade på riksdagens bord.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter