Tidningssida ur GEFLEBORGS LÄNS TIDNING, 1857-07-21
GEFLEBORGS LÄNS TIDNING • 1857-07-21

Uppror i Kalabrien krossat – anföraren Pisacane gripen

1857Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Upprorsförsöket i Kalabrien är nu fullständigt kuvat. Upprorsmännen har besegrats i Padula i Valle di Diano med en förlust på 100 döda och 30 sårade. De övriga har tagits till fånga, bland dem anföraren, som uppges ha varit en överste Carlo Pisacane, hertig av San Giovanni. Han häktades den 3 juli i Catanzaro av en gendarmerilöjtnant.

Upproret väckte visserligen till en början viss oro i Neapel, men den lade sig när det blev känt att Mazzini låg bakom företaget.

Hela företaget, som stod i samband med attentatet mot kejsar Napoleon i Paris, syftade till att utlösa revolutionära rörelser inte bara i Italien och Frankrike utan även på många andra håll i Europa. Det beskrivs som utgånget från Mazzini och de övriga flyktingarna i England. Kontinentalmakterna uppges därför avse att göra framställningar hos den engelska regeringen mot missbruket av asylrätten och särskilt kräva att Mazzini avlägsnas.

Bakgrund

Carlo Pisacane var en italiensk revolutionär och socialist av adlig börd som i juni 1857 ledde den så kallade Sapri-expeditionen, ett försök att utlösa ett folkuppror mot Bourbonernas styre i Kungariket Bägge Sicilierna. Expeditionen slutade i katastrof när de illa beväpnade upprorsmännen krossades av trupper och lokalbefolkning vid Padula och Sanza. Enligt de flesta historiska källor stupade Pisacane eller tog sitt liv den 2 juli 1857, vilket gör tidningens uppgift om att han gripits osäker.

Giuseppe Mazzini var den mest kända italienska revolutionären i exil och verkade från London för ett enat, republikanskt Italien. Europas konservativa stormakter såg med misstro på Storbritanniens generösa asylpolitik, som gav politiska flyktingar som Mazzini en fristad att planera aktioner från. Kopplingen till ett attentat mot kejsar Napoleon III syftar på de sammansvärjningar mot den franske kejsaren som avslöjades vid samma tid.

Sapri-expeditionens misslyckande blev en symbol för den italienska enhetsrörelsens, Risorgimentos, uppoffringar, och Pisacane hyllades senare som martyr för Italiens enande, som fullbordades under de följande decennierna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter