Tidningssida ur HVAD NYTT?, 1857-07-17
HVAD NYTT? • 1857-07-17

Styrelse vald för järnväg Jönköping–Västervik

1857Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Vid det sammanträde som hölls den 4 dennes i Vimmerby med dem som tecknat sig för bidrag till en järnvägsanläggning mellan Jönköping och Västervik, närvarade en stor del av dessa samt många andra som intresserade sig för frågan. Landshövdingen friherre Sköldebrand hade välvilligt åtagit sig att leda mötet.

Majoren friherre De Geer, som på uppdrag hade låtit genomföra en okulärbesiktning av den planerade järnvägssträckningen, hade till mötet lämnat in en rapport om undersökningen och dessutom gett löjtnant Lewin i uppdrag att på plats bistå med nödvändiga upplysningar. Sedan rapporten lästs upp och de medföljande kartorna visats, övergick man till mötets egentliga syfte: att utse ledamöter i den styrelse som skulle få i uppgift att ta emot de tecknade bidragen och ombesörja att undersökningen genomfördes.

Vid valet räknades varje tecknad summa om 10 riksdaler som en röst. Man kom överens om att styrelsen skulle bestå av nio ledamöter: två bosatta i Västervik, två på landsbygden mellan Västervik och Vimmerby, en i Vimmerby, två på landsbygden mellan Vimmerby och Eksjö, en i Eksjö samt en person med intresse för saken oavsett bostadsort. Styrelsen skulle själv inom sig utse ordförande och vice ordförande.

Vid det val som därefter genomfördes utsågs till ledamöter herrarna C. G. Maechel och C. D. Schagerström i Västervik, brukspatron B. de Maré på Ankarsrum och kunglige sekreteraren E. Key på Sundsholm, apotekaren E. Hult i Vimmerby, brukspatronerna Ch. Nygren på Ventzelholm och C. Sjögren på Bruzaholm, rådmannen A. Hernlund i Eksjö samt brukspatron G. de Maré på Toverum.

De till största delen närvarande styrelseledamöterna sammanträdde på eftermiddagen, varvid B. de Maré utsågs till ordförande och E. Key till vice ordförande; den senare åtog sig även välvilligt att fungera som kassaförvaltare.

Bakgrund

Under 1800-talets mitt inleddes järnvägsbyggandet i Sverige, och vid sidan av statens stambanor växte en mängd lokala initiativ fram där städer, bruksägare och godsägare gick samman för att finansiera enskilda banor. En järnväg mellan Jönköping och Västervik skulle knyta samman Smålands inland med kusten och ge bygdens bruk och handel bättre transportmöjligheter.

Mötet i Vimmerby följer det typiska mönstret för sådana projekt: intressenter tecknade sig för ekonomiska bidrag, en preliminär besiktning av sträckningen genomfördes, och en styrelse valdes för att förvalta medlen och driva undersökningen vidare. Att rösträtten vid valet knöts till tecknade belopp – en röst per 10 riksdaler – speglar tidens praxis där ekonomiskt engagemang gav inflytande.

Att landshövdingen ledde mötet och att brukspatroner från orter som Ankarsrum, Bruzaholm och Toverum dominerade styrelsen visar hur järnvägsfrågorna i hög grad drevs av regionens ledande ämbetsmän och industriidkare, för vilka bättre kommunikationer var avgörande för järnbrukens och handelns konkurrenskraft.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter