Tidningssida ur JÖNKÖPINGS TIDNING, 1857-07-15
JÖNKÖPINGS TIDNING • 1857-07-15 · 6 min läsning

Plena den 7 Juli e. m

1857Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Riksdagen

Den 8 juli överlämnades fem kungliga propositioner till riksstånden, däribland en om en förordning rörande verkställighet av domar och utslag från norsk domstol med mera, samt en om medel till en fyranläggning på Gotska Sandön.

Plenum den 7 juli, eftermiddag

Adeln: Statsutskottets förslag att civila och militära tjänstemän vid armén under tjänstledighet, sjukdom med mera ska avstå högst en fjärdedel av lönen bifölls. Likaså bifölls ett anslag på 9 000 riksdaler till Marieberg artilleriläroverk samt tio stipendier à 300 riksdaler för artilleriofficerare. Kungl. Maj:ts förslag om 4 500 riksdaler för kommendantskapsutgifter antogs. Två andra anslagspunkter bifölls enligt utskottets förslag. Vad gäller det begärda anslaget till ridskolor beslöt ståndet att, i likhet med prästeståndet, bevilja 13 000 riksdaler för en ridskola på Strömsholm. Den av Kungl. Maj:t begärda men av utskottet nedsatta summan för fästningsarbetet på Karlsborg beviljades, liksom anslaget till Slite hamn. Frågan om 189 000 riksdaler till beväringens beklädnad återremitterades med anledning av ståndets tidigare fattade, därmed sammanhängande beslut. Utskottets avstyrkande av 130 000 riksdaler till tält och 100 000 riksdaler till garnisonsregementenas mathållning återremitterades. Till beväringens materiel beviljades 75 000 riksdaler, trots att utskottet avstyrkt. Övriga punkter bifölls.

Prästeståndet: Till en ridskola på Strömsholm beviljades 13 000 riksdaler. Anslaget till Karlsborgs fästning behölls på den nivå Kungl. Maj:t föreslagit. Till Karlsten, Karlskrona och Vaxholm beviljades 510 150 riksdaler att fördelas mellan dem. De närmast följande punkterna godkändes.

Borgarståndet: Rörande anslag till beväringsmanskapets övning ändrades utskottets förslag så att ett tillskott på 278 000 riksdaler ska anvisas och att övningarna i år ska omfatta sammanlagt 30 dagars exercis. Några ledamöter reserverade sig. Punkten om rätt till löneförhöjning för arméns militära och civila tjänstemän godkändes. Det begärda anslaget till beväringens beklädnad med mera avslogs. Frågan om ridskolor återremitterades. Övriga punkter bifölls.

Bondeståndet biföll utskottets förslag att det vid förra riksdagen beviljade extra anslaget på 27 333 riksdaler och 16 skilling banko ska föras upp på ordinarie stat i riksmynt. Anslaget till räfflade infanterigevär sänktes dock från 450 000 till 300 000 riksdaler, och ståndet avslog det tillstyrkta årliga kreditivet på 150 000 riksdaler för att täcka det underskott som kan uppstå genom den nya pensioneringens tillämpning (Reds. anm.: ordet "stillnad" i originalet tolkas här som underskott eller brist). Vidare avslogs anslaget till ökad passevolans för gardena och Kronprinsens husarer, liksom kreditivet för 1857 till pensioneringen. I övrigt bifölls vad utskottet föreslagit i fråga om engångsanslagen.

Plenum den 8 juli, förmiddag

Adeln: Vid behandlingen av femte huvudtiteln bifölls den föreslagna löneökningen för departementschefen med 4 500 riksdaler. Expeditionssekreterarens och kommandoexpeditionschefens löner fastställdes enligt Kungl. Maj:ts förslag. Löneökningen för amiralerna bestämdes till 2 700 riksdaler, med villkoret att två amiralsplatser dras in. Alla de tillstyrkta anslagen för naturaunderhåll till manskapet vid flottans kårer beslöts bli förslagsanslag. Ökningen av konstruktionsstaten höjdes till 11 465 riksdaler, enligt Kungl. Maj:ts proposition.

Prästeståndet beviljade 75 536 riksdaler banko till Slite hamn. Frågan om beklädnad och tält för beväringen återremitterades. Övriga punkter bifölls. Statsutskottets utlåtande rörande femte huvudtiteln bifölls med följande ändringar: expeditionssekreterarens lön höjdes till 4 500 riksdaler; anslaget till förvaltningen av sjöärendena ökades med 1 344 riksdaler som anslag för en gammal och tjänsteoduglig revisor, vilket belopp framöver ska dras in; anslaget till konstruktionskåren höjdes till det belopp Kungl. Maj:t föreslagit; lönen för den äldste maskinistofficeren höjdes till 3 000 riksdaler.

Borgarståndet sänkte anslaget till räfflade gevär från 450 000 till 300 000 riksdaler. Anslagen till fästningsbyggnader bifölls enligt utskottets förslag. Frågan om anslag till beväringens beklädnad med mera återremitterades. Utskottets förslag om kreditiv till arméns pensionering avslogs, medan förslaget om en skrivelse angående pensioneringens ordnande bifölls. Alla övriga punkter bifölls.

Bondeståndet biföll, vid behandlingen av femte huvudtitelns nio första punkter, vad utskottet föreslagit, utom i följande avseenden: löneförhöjningen för departementschefen beviljades endast med 1 500 riksdaler. Expeditionschefens lön bestämdes till 5 000 riksdaler, expeditionssekreterarens till 3 500, protokollssekreterarens till 3 000 riksdaler, och så vidare. Officerarnas löner fastställdes: kommendörernas till 4 000 riksdaler, kommendörkaptenernas till 3 500 respektive 3 000 riksdaler, kaptenernas till 2 500 respektive 2 200, kaptenlöjtnanternas till 2 000 respektive 1 800 riksdaler. Vid marinregementet: översten 5 000 riksdaler, förste majoren 3 500 riksdaler, andre majoren 3 000 och kaptenerna 2 000 riksdaler.

Plenum den 8 juli, eftermiddag

Adeln: Efter en ganska omfattande diskussion om huruvida den stora eller lilla flottan borde ges företräde bifölls utskottets förslag i fråga om nybyggnaderna i sin helhet.

Borgarståndet: Vid behandlingen av statsutskottets utlåtande om femte huvudtiteln beslöts följande ändringar: departementschefens lön, föreslagen till 15 000 riksdaler, sänktes till 13 500 riksdaler. Manskapets naturaunderhåll skulle sammanföras med den övriga avlöningen och tas upp på de särskilda avlöningsstaterna. Frågan om anslag till matroskåren och skeppsgossekåren återremitterades, liksom frågan om de två äldsta maskinistofficerarnas löner samt diverse anslag. Ståndet beslöt att skjuta upp frågan om de extra anslagen.

Bondeståndet beviljade vad utskottet i övrigt tillstyrkt under femte huvudtiteln, utom i följande avseenden: en årlig ökning på 25 000 riksdaler av flottans reservstat avslogs; förhöjningen till exercis för flottans bemanning sänktes till 100 000 riksdaler; frågan om 371 813 riksdaler till linjeskeppet Skandinavien återremitterades, och anslaget till en järnbro mellan Skeppsholmen och Kyrkholmen avslogs. Slutligen väckte Mengel motion om en fullständig inventering av flottans förråd i Karlskrona, vilken motion bordlades.

Plenum den 10 juli, eftermiddag

Borgarståndet biföll anslaget till en ångfregatt, till ångkanonsluparna samt till roddkanonbåtar. Punkten om skeppet Skandinaviens fullbordande och påbörjandet av ett ångfartyg återremitterades. Anslaget till en järnbro mellan Skeppsholmen och Kyrkholmen bifölls.

Bondeståndet avslog adelns inbjudan att göra närmare bestämmelser i järnvägsbetänkandet rörande undersökningar för framtida banor. Därefter behandlades det sammansatta utskottets utlåtande med anledning av de olika ståndens beslut angående villkoren för brännvinsbränning. Ståndet biföll några föreslagna ändringar. Bevillningsutskottets memorial om debetsedelslösen, om kurhusavgiften och städernas saluaccis bifölls. Därefter diskuterades Lagergrens bordlagda anförande angående religionsfriheten.

Plenum den 11 juli

Adeln prövade bankoutskottets betänkande med förslag till reglering av bankens låne- och kreditivrörelse. De tio första punkterna godkändes, med det undantaget att räntan på inteckningslån bestämdes till 5 procent i stället för 4.

Prästeståndet: Doktor Sandberg avgav i form av en reservation ett anförande mot det beviljade anslaget på 350 000 riksdaler till en järnbro i Stockholm, i vilket prosten Almqvist med flera instämde. Därefter föredrogs bankoutskottets betänkande om bankens lånerörelse. Efter diskussion om några punkter, som ledde till omröstning, bifölls vad utskottet föreslagit till och med den 28:e punkten.

Borgarståndet: Av bankoutskottets ovannämnda utlåtande bifölls de första tio punkterna, sedan den femte och den tionde föranlett diskussion och den sistnämnda votering.

Bondeståndet: Vid föredragningen av bankoutskottets utlåtande stannade ståndet vid ett resultat som närmade sig de åsikter doktor Sandberg framfört i sin reservation, med den särskilda anmärkningen att utlåningen till stifts- och odlingslån bör fortsätta, och återremitterade betänkandet. (Reds. anm.: Originaltexten avbryts här mitt i en mening.)

Bakgrund

Texten skildrar arbetet i den svenska ståndsriksdagen, där de fyra stånden – adeln, prästeståndet, borgarståndet och bondeståndet – fattade beslut var för sig. För att ett förslag skulle bli riksdagens beslut krävdes i regel att flera stånd var eniga, vilket förklarar de många återremisserna och de skilda beslut som redovisas stånd för stånd. Beredningen sköttes av utskott, framför allt statsutskottet (statens utgifter), bevillningsutskottet (skatter och avgifter) och bankoutskottet (Riksbankens verksamhet).

En stor del av besluten rör den så kallade femte huvudtiteln i statsbudgeten, som omfattade försvaret. Debatterna speglar tidens stora militära frågor: moderniseringen av armén med räfflade gevär (en ny och betydligt träffsäkrare vapenteknik), beväringens (värnpliktsmanskapets) utrustning och övningstid, samt flottans framtid. Diskussionen om "den stora eller lilla flottans företräde" gällde en långvarig strid om huruvida Sverige skulle satsa på stora linjeskepp för havsstrider eller på en mindre skärgårdsflotta med kanonslupar och kanonbåtar. Övergången till ångdrift – ångfregatter och ångkanonslupar – var samtidigt på väg att förändra sjökrigföringen i grunden.

Flera platser med militär betydelse nämns: Karlsborgs fästning vid Vättern, som byggdes som rikets centralfästning, örlogsbasen Karlskrona, fästningarna Karlsten vid Marstrand och Vaxholm utanför Stockholm samt Slite hamn på Gotland. Förslaget om en fyranläggning på Gotska Sandön syftade till att säkra sjöfarten i Östersjön kring den avlägsna ön norr om Gotland. Strömsholm var sedan länge ett centrum för arméns hästutbildning, vilket förklarar anslaget till en ridskola där.

Propositionen om verkställighet av norska domar i Sverige hänger samman med unionen mellan Sverige och Norge, där de båda länderna hade gemensam kung men skilda rättssystem, vilket krävde särskilda regler för rättsligt samarbete. Frågorna om järnvägsbetänkandet, brännvinsbränningen och religionsfriheten hörde till tidens stora reformdebatter: järnvägsnätets utbyggnad hade nyligen inletts i statlig regi, husbehovsbränningen av brännvin var under avveckling till förmån för beskattad fabrikstillverkning, och kraven på utvidgad religionsfrihet växte sig allt starkare.

De personer som nämns – doktor Sandberg och prosten Almqvist i prästeståndet, Mengel och Lagergren – var ledamöter i sina respektive stånd. Beloppen anges i riksdaler, delvis i det äldre banko-myntet och delvis i det nyare riksmyntet, vilket speglar den pågående övergången mellan myntsystemen.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter