Tidningssida ur GÖTHEBORGSBLADET, 1856-09-12
GÖTHEBORGSBLADET • 1856-09-12

Västmakternas trupper stannar kvar i Grekland

1856Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

WIEN, den 3 september. Till Hamburger Nachrichten skrivs: För en längre tid sedan meddelade jag er, i motsats till andra rapporter, att västmakternas trupper inte kommer att lämna Grekland inom kort. I dag kan jag komplettera denna uppgift med att en not från London anlände hit för ungefär två veckor sedan. I den hävdas att tillståndet i Grekland fortfarande är sådant att en fördröjning av observationskårens avmarsch framstår som nödvändig. Trupperna ska därför stanna kvar tills tillräckliga garantier lämnas för att det allmänna lugnet och säkerheten inte kommer att störas från något håll.

Enligt uppgifter från Aten väntas detta beslut av västmakterna omedelbart leda till ett regeringsskifte, och det anses inte osannolikt att general Kalergis återinträder i ämbete och värdighet.

Från S:t Petersburg har hittills inga underrättelser kommit om hur man där har tagit emot västmakternas beslut, men det kan knappast betvivlas att man kommer att finna det högst obehagligt – i synnerhet som Ryssland sedan länge har verkat för att kungariket ska utrymmas.

Den nye turkiske ambassadören, furst Kallimaki, som uppträder här med stor glans, överlämnade för några dagar sedan en not från sin regering till greve Buol. I noten utvecklas utförligt de skäl som tvingar Porten att uppträda fientligt mot Montenegro.

Bakgrund

Under Krimkriget ockuperade Storbritannien och Frankrike hamnstaden Pireus utanför Aten för att hindra Grekland från att ansluta sig till Rysslands sida mot Osmanska riket. Grekland hade starka band till Ryssland, bland annat genom den gemensamma ortodoxa tron, och många greker hoppades att ett rysk-turkiskt krig skulle kunna utvidga det grekiska riket på Osmanska rikets bekostnad. Västmakternas ockupationstrupper blev kvar även efter fredsslutet, som ett påtryckningsmedel mot den grekiska regeringen.

General Dimitrios Kalergis var en framträdande grekisk militär och politiker som stod västmakterna nära och som tidigare tjänstgjort som krigsminister. Att han nämns som tänkbar återvändare till regeringen speglar hur stormakterna direkt påverkade grekisk inrikespolitik.

Greve Karl Ferdinand von Buol var Österrikes utrikesminister och en central gestalt i tidens europeiska diplomati. Noten från den osmanska regeringen, här kallad Porten efter det traditionella namnet på sultanens regering, gällde konflikten med Montenegro, ett litet bergsfurstendöme på Balkan som formellt lydde under sultanen men i praktiken agerade självständigt och återkommande hamnade i väpnade konflikter med osmanska styrkor. Rapporten är ett typiskt exempel på hur svenska tidningar förmedlade utrikesnyheter via korrespondenser i tyska tidningar, i detta fall Hamburger Nachrichten.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter