Den ryska regeringen vill nu anlägga en tämligen liberal och fredlig min. Man har utnämnt en minister i Madrid, där man inte haft någon sådan sedan kung Ferdinand VII:s död 1833, och man har även gett sina sändebud utomlands order att inte längre lägga onödiga hinder i vägen för utlänningars resor till Ryssland.
Militärkolonierna, som man trodde skulle avskaffas, tycks regeringen i stället vilja utvidga, som ett för Ryssland särskilt passande system, och vid arsenalerna i S:t Petersburg uppförs ständigt nya verkstäder eftersom de gamla är otillräckliga för alla nya arbeten som ska utföras.
Östersjöflottan ska snart vara dubbelt så stark som före kriget. Alla gamla linjeskepp som dög till det har fått propellrar, och alla örlogsfartyg som står på varven förses med ångmaskiner efter de bästa förebilder och under ledning av amerikanska ingenjörer. Alla officerare i Svartahavsflottan flyttas till Östersjöflottan, och ingenjörerna har fått order att söka upp en lämplig plats i Finska viken för att anlägga nya varv.
Man noterar att alla personer som tillhört det tidigare regeringspartiet efterhand drar sig tillbaka från statstjänsten, såsom Mensjikov, Nesselrode, Bibikov, Kleinmichel och nu plötsligt Muravjov.
Vid Moskva börjar redan lägret på 70 000 till 80 000 man samlas, som dras samman inför kejsarkröningen.
En rysk amiral ska sändas som diplomat till Peking. Tack vare det senaste fördraget med kineserna i Kjachta är man säker på att han kommer att tas emot; vid tidpunkten för underrättelsen befann han sig redan i den kinesiska staden Tsching-fu, varifrån han skulle fortsätta resan till den kinesiska huvudstaden, där ingen europeisk diplomat vistats sedan 1811.
Från Sevastopol skrivs den 23 juli att ärkebiskopen av Cherson och Taurien, Innocentius, den 21 anlände till Sevastopol för att inviga den södra sidan, som nu ska återuppbyggas. Eftersom alla kyrkor var förstörda fick gudstjänsten hållas i marinkapellet vid ett improviserat altare av bräder. Hamnens befälhavare amiral Jucharin och amiral Pamfilov var närvarande, liksom ett antal trupper och några nyfikna från Simferopol – Sevastopol självt har nämligen inga invånare. En kommitté har tillsatts för att på statens bekostnad bygga upp staden efter en ny plan. På de platser där de sex bastionerna stått ska stora pensionärshem för invalider uppföras, och vikens båda stränder ska förbindas med en stor kedjebro. Amiral Pamfilov hade kommit dit för att leda arbetena med att bärga de sänkta fartygen.
Ryssland.
Ryska regeringen will nu taga på sig en ganska liberal och fredlig mine. Så har hon utnämnt en minister i Madrid, der hon sedan fo-
nung Ferdinand VII:s död 1833 icke hållit någon dylik, således har hon också anbefallt sina ministrar på utrikes platser att icke widare lägga några onödiga hinder i wägen för främlingars resor till Ryßland o. s. w. — Militär-kolonierna, som man trodde skulle komma att indragas, synas dock regeringen i stället sinnad för att utwidga, såsom ett för Ryßland serdeles passande system, och wid arsenalerna i Petersburg uppföras beständigt nya werkstäder, då de gamla äro otillräckliga för alla de nya arbeten, som nu skola utföras. — Östersjö-flottan skall snart wara dubbelt så stark som före kriget, alla gamla linieskepp, som dertill woro dugliga, ha erhållit propeller och att alla örlogsfartyg, som stå på warfwen, förses med ångmachiner, efter de bästa mönster och under ledning af amerikanska ingeniörer. Alla officerare tillhörande Swartahafsflottan, förflyttas till den i Östersjön, och ingeniörerna hafwa fått befallning att uppsöka passande lokal i finska wiken för anläggande af nya warf. — Man anmärker, att alla personer som tillhört det fordna regeringspartiet småningom draga sig tillbaka från statstjensten, såsom Mentschikoff, Nesselrode, Bibikoff, Kleinmichel och nu plötsligen Murawieff. — Wid Moskwa börjar redan samla sig det läger af 70- till 80,000 man som dit sammandrages för kejsare-kröningen. — En rysk amiral skall afgå såsom sändebud till Peking: man är till följe af det sista fördraget med kinesarne i Kiachta säker på, att han der blir emottagen; han befann sig redan wid underrättelsens meddelande i kinesiska staden Tsching-fu, hwarifrån han skulle fortsätta resan till den kinesiska hufwudstaden, der sedan 1811 ingen europeisk diplomat wistats. — Från Sebastopol skrifwes den 23 Juli, att erkebiskopen i Cherson och Taurien, Innocentius, d. 21 ankommit till Sebastopol för att inwiga södra sidan, som nu skall återuppbyggas. Då alla kyrkor woro förstörda, måste gudstjensten hållas i marinkapellet wid ett improviseradt altare af bräder. Befälhafwaren i hamnen, amiral Jucharin och amiral Pamfiloff woro närwarande äfwensom ett antal trupper och några nyfikna från Simferopol, ty sjelf har Sebastopol inga innewånare. En komité är nedsatt för att på statens bekostnad uppbygga staden efter en ny plan. På de ställen, der de sex bastionerna stått, skola stora pensionshus för invalider uppföras och wikens båda stränder sammanbindas med en stor kedjebro. Amiral Pamfiloff hade ditkommit för att leda arbetena wid de sänkta fartygens återupptagande.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›