Österrike förstärker trupper vid Po medan Italien jäser

I en korrespondens till tidningen "Indépendance Belge", skriven vid gränsen till Romagna (norra delen av Kyrkostaten) den 9 denna månad, rapporteras följande: I Romagna och hertigdömena Parma och Modena tilltar jäsningen alltjämt. Österrike förstärker å sin sida sina stridskrafter och vidtar alla försiktighetsåtgärder. Nya trupper anländer till Italien, och allt är förberett för att de ska kunna gå över floden Po på tre punkter: vid Piacenza, vid Mantua och vid Ponte di Lagoscuro, nära Ferrara.

Trots alla dessa krigiska rörelser finns det ändå de som hävdar att fransmännen inom kort ska lämna Rom och att österrikarna ska utrymma legationerna – dock så att de förra fortsätter att hålla Civitavecchia besatt och de senare Ancona, för att omedelbart kunna ingripa om nya oroligheter skulle bryta ut.

Monsignore Amici, tidigare delegat i Ancona, har nyligen anlänt till Bologna, där han ska residera som generalkommissarie för de fyra legationerna. Det romerska hovet har hittills visat sig föga benäget att gå med på det förslag som lades fram vid Pariskonferenserna om att legationerna skulle ställas under världslig styrelse. Vad gäller den väntade amnestin lär ännu ingenting vara avgjort; det påstås dock att den ska komma den 1 augusti, på Sankt Petri i bojor-dagen.

Kung Ferdinand har på ett undvikande sätt besvarat Frankrikes och Englands noter. Kungen har fast beslutat att inte ge efter för någon yttre påtryckning. Man befarade fortfarande i Neapel en landsättning av den engelsk-italienska legionen på kungarikets kuster på ön Sicilien, och regeringen vidtog åtgärder för att i så fall kunna möta våld med våld. Fursten av Castelcicala, ståthållaren på Sicilien, som varit över i Neapel, avreste i största hast till Palermo med extraordinära fullmakter.

Uti en korr. till "Indep. Belge", från gränsen af Romagna (norra delen af kyrkostaten), af den 9 dennes, läses: "I Romagna och hertigdömena Parma och Modena tilltager gäsningen alltjemt. Å sin sida förstärker Österrike sina stridskrafter och vidtager alla försigtighetsmått. Nya trupper ankomma till Italien, och allt är beredt för att de skola kunna gå öfver Po på tre punkter: vid Piacenza, vid Mantua och vid Ponte di Lagoscuro, nära Ferrara. Oaktadt alla dessa krigiska rörelser, finnas dock ännu de som påstå, att Fransmännen skola innan kort lemna Rom och Österrikarne utrymma legationerna, dock så att de förra fortfarande hålla besatt Civita Vechia och de sednare Ancona, för att vara till hands att kunna genast intervenera i händelse nya oroligheter skulle utbryta. — Monsignore Amici, f. d. delegat i Ancona, har nyligen anländt till Bologna, der han skall residera i egenskap af general-kommissarie för de fyra legationerna. Romerska hofvet har allt hitintills visat sig föga benäget att gå in på det vid Pariser-konferenserna framställda förslaget om legationernas försättande under verldslig styrelse. Hvad den väntade amnestien beträffar så lär ännu ingenting vara afgjordt; det påstås dock att den skall komma den 1 Augusti, S. Petri in vinculis dag. — Konung Ferdinand har på ett undvikande sätt besvarat Frankrikes och Englands noter. Konungen har fast beslutit att icke gifva efter för någon yttre påtryckning. Man befarade ännu i Neapel en landsättning af den Engelsk-Italienska legionen på konungarikets kuster på ön Sicilien, och regeringen vidtog anstalter för att i sådan händelse kunna möta våld med våld. Fursten af Castel-Cicala, ståthållaren på Sicilien, som varit öfver i Neapel, afreste i största hast till Palermo med utomordentliga fullmakter."