Det förefaller tämligen klart att de senaste oroligheterna i Spanien anstiftades av prästerskapet i syfte att återta den andliga makten i hela dess omfattning.
Flera av de arresterade har erkänt att de tagit emot betydande penningsummor av ärkebiskopen i Toledo. Denne hade nyligen mottagit 8 miljoner realer från statskassan för att betala prästerskapet resterande lön för de två senaste månaderna, vilket dock bara till en liten del har skett.
Spanien.
Det synes wara temligen klart, att de sista oroligheterna i Spanien war anstiftade af presterskapet för att återfå den andliga makten i hela deß omfång; flere arresterade hafwa erkänt sig emottagit betydliga penningesummor af erkebiskopen i Toledo, som nyligen af skattkammaren emottagit 8 mill. realer för att betala sitt presterskap återstoden af de 2 sista månadernas lön, hwilket dock blott till en liten del skett.
Spanien präglades under 1850-talet av en djup konflikt mellan liberala krafter och den katolska kyrkan. Liberala regeringar hade genomfört omfattande konfiskationer av kyrklig egendom, så kallad desamortisation, vilket kraftigt försvagade kyrkans ekonomiska och politiska ställning. Som kompensation skulle staten betala prästerskapets löner, vilket ofta skedde med förseningar.
Ärkebiskopen av Toledo var Spaniens främste kyrklige dignitär och primas för den spanska kyrkan, vilket gjorde anklagelserna om att han finansierat upprorsförsök särskilt allvarliga. Landet skakades vid denna tid av återkommande resningar och regeringskriser, där både progressister, moderados och kyrkotrogna krafter kämpade om makten.
Uppgifterna om prästerskapets inblandning speglar den tidens starkt polariserade rapportering, där liberala tidningar gärna framställde kyrkan som drivande bakom reaktionära komplotter.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter