NORRLANDSPOSTEN • 1856-07-17

Frankrikes krigsförluster i Orienten uppges till 62 492 man

1856Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget▼

Regent

Oscar I — kung sedan 1844

Sverige då

Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare

Epok

Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp

Samtidigt

Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56

Historisk karta över Europa — Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

I Paris tror man fortfarande på den omtalade planerade furstekongressen; Moniteurens dementi ska endast gälla själva platsen för mötet.

Kardinal Patrizi sägs ha lovat, eller snarare kraftfullt förordat, att påven ska resa till Frankrike till kejsarens kröning.

I flera av Lyons grannkvarter är fortfarande flera personer häktade, anklagade för att tillhöra hemliga sällskap.

Den franska österländska arméns förluster i döda, räknat från inskeppningsdagen till fredsslutet, uppgår till 62 492 man; ryssarnas förluster uppges till 350 000 man.

Förslaget om regentskapet antogs den 8:e enhälligt av senaten.

Bakgrund

Krimkriget mellan Ryssland å ena sidan och en allians av Frankrike, Storbritannien, Osmanska riket och Sardinien å den andra avslutades genom freden i Paris i mars 1856. Kriget blev oerhört kostsamt i människoliv, men merparten av dödsfallen orsakades inte av strider utan av sjukdomar som kolera och tyfus, vilket de höga franska förlustsiffrorna speglar.

Frankrike styrdes av kejsar Napoleon III, som efter freden stod på höjden av sin makt och gärna ville se Paris som centrum för europeisk diplomati, därav ryktena om en furstekongress. Frågan om ett regentskap hade blivit aktuell sedan kejsaren i mars 1856 fått en tronarvinge, prins Napoléon Eugène, och senaten reglerade vem som skulle styra om kejsaren avled medan sonen var minderårig.

Le Moniteur universel var den franska regeringens officiella organ, och dess dementier lästes noga som signaler om regeringens verkliga avsikter. Häktningarna i Lyon riktade sig mot misstänkta republikanska hemliga sällskap, som kejsardömet betraktade som ett hot.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter