Tidningssida ur GÖTHEBORGSBLADET, 1856-07-16
GÖTHEBORGSBLADET • 1856-07-16

Blodiga oroligheter i Sevilla – Toledo i belägringstillstånd

1856Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Spanien

MADRID, den 2 juli. Nyheterna från provinserna är fortfarande överlag tillfredsställande. I Sevilla har dock oroligheter ägt rum, där flera människor miste livet.

Enligt Madridkorrespondenten för tidningen Indépendance Belge – vars rapporter ofta är något fantasifullt utsmyckade (Reds. anm.: reservationen finns i originaltexten) – ska händelseförloppet ha varit följande: De många romer som finns i staden beslöt på kvällen den 28 juni att döda den första person de mötte på gatan. En fattig daglönare, som just då var på väg hem från sitt arbete, blev det oskyldiga offret för deras beslut.

När den olycklige ropade på hjälp kom nationalgardister till platsen och ville föra gärningsmännen till fängelset i förstaden Triana (Reds. anm.: i originalet stavat "Triano"). Men folkmassan som strömmade till ville inte tillåta detta, utan tänkte själva ta hämnd på mördarna. Andra romer skyndade till de gripnas hjälp, och det utbröt en strid där sju eller åtta romer dödades och många andra personer sårades.

Staden och provinsen Toledo har försatts i belägringstillstånd.

På flera platser på halvön begår befolkningen våldshandlingar mot dem som arbetar med järnvägsbyggena. Flera ingenjörer har blivit överfallna av lantbefolkningen och svårt sårade, och påbörjade järnvägsbyggen har här och där förstörts av folket.

Krigsministern har på nytt utfärdat mycket bestämda order till generalkaptenerna och kommendanterna att med all kraft upprätthålla ordning och lugn.

Ett telegram från Madrid daterat den 6 juli lyder: "I Sevilla och Huelva har några kolerafall förekommit. Lugnet är allmänt."

Bakgrund

Spanien präglades under 1800-talets mitt av djup politisk instabilitet med återkommande uppror, militärkupper och regionala oroligheter. Centralmakten i Madrid hade ofta svårt att upprätthålla ordningen i provinserna, och belägringstillstånd – ett slags undantagstillstånd där militären tog över den civila förvaltningen – var ett vanligt verktyg för att kväsa oro.

Sevilla var en av Andalusiens största städer och hade sedan länge en betydande romsk befolkning, i äldre texter kallad "zigenare". Triana, en förstad på andra sidan floden Guadalquivir, var känd som ett centrum för denna befolkningsgrupp. Skildringen i texten bygger på en korrespondent för den belgiska tidningen L'Indépendance Belge, och redan den ursprungliga artikeln reserverar sig för att uppgifterna kan vara överdrivna. Berättelsen om att romerna skulle ha beslutat döda en slumpmässig förbipasserande bör därför läsas med stor skepsis; den speglar sannolikt tidens utbredda fördomar mot romer snarare än ett verifierat händelseförlopp.

Attackerna mot järnvägsbyggen och ingenjörer speglar en annan tidstypisk konflikt. Järnvägsutbyggnaden i Spanien mötte på sina håll motstånd från lantbefolkningen, som kunde se de nya anläggningarna som ett hot mot mark, arbete och traditionella levnadssätt. Även social och ekonomisk misär bidrog till missnöjet.

Kolerans närvaro i Sevilla och Huelva påminner om att Europa under denna tid drabbades av återkommande koleraepidemier, som ofta spreds snabbt i hamnstäder och tätbefolkade områden och förvärrade den sociala oron.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter