Tidningssida ur GÖTHEBORGSBLADET, 1856-07-11
GÖTHEBORGSBLADET • 1856-07-11

Kvinna hängd i Palencia efter oroligheterna

1856Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

UTRIKES

Spanien

MADRID, den 30 juni. Vid dagens möte i Cortes lämnade Orense in en skrivelse från provinsdeputationen i Palencia, som fördömer de händelser som ägt rum i staden och kräver ersättning för de förluster som uppstått.

Det har väckt stort uppseende i Madrid att en kvinna har hängts i Palencia för sitt deltagande i de senaste oroligheterna, och att ytterligare flera kvinnor där ska hängas för liknande deltagande.

Från Zaragoza har man via telegraf fått besked om att talrika delegationer från nationalgardet erbjudit stadens styrelse sin hjälp med att slå ner eventuella oroligheter. General Osset har utnämnts till generalkapten i Valencia. Ärkebiskopen i Valladolid har avlidit.

Tidningen Madrider Zeitung återger följande redogörelse för förhandlingarna i Cortes den 28 denna månad, vilka föranletts av de senaste oroligheterna. Deputeraden Fuentes sade: "Eftersom jag är övertygad om att den nuvarande lagstiftningen är oförmögen att förebygga och bestraffa sådana upplopp som det i Valladolid, frågar jag regeringen om den avser att lägga fram en lag om allmän ordning, vilket jag anser vara absolut nödvändigt." Kultusministern Luján svarade: "Jag tror inte att vi saknar lagar för att kraftfullt bestraffa upplopp; vad som saknas är lagar för att förebygga dem. Ett lagförslag om den allmänna ordningen har utarbetats och överlämnats till krigsministern, och så snart regeringen godkänt det kommer det att läggas fram för Cortes."

På en fråga från deputeraden Rivero svarade krigsministern O'Donnell: "Generalkaptenen i Katalonien åtnjuter kanske inte herr Riveros förtroende, men han har regeringens. I en stad där ordningen stördes redan förra året, och där regeringen återställde den, har han vidtagit de åtgärder som den allmänna säkerheten krävde. Ett upproriskt manifest, som inom en timme spreds i 14 000 exemplar, gav honom anledning till arresteringar, om vilka regeringen väntar på rapport."

Minister Luján yttrade: "Eftersom några talare har uttalat sig i föga smickrande ordalag om provinsmyndigheterna, förklarar jag att alla de som lyder under inrikesministeriet förtjänar regeringens förtroende." På deputeraden Torrecillas uttalande – "Händelserna i Kastilien och de skrifter som cirkulerar i Katalonien tyder alla på att vi befinner oss i en kritisk tid. Jag önskar därför veta om regeringen anser det nödvändigt att Cortessessionen inte avbryts?" – svarade krigsministern O'Donnell: "Jag visste inte att Cortes hade för avsikt att avbryta sin session. Jag anser att ledamöterna inte bör skiljas åt utan att ha fullgjort sin uppgift. Vill man veta om regeringen är i stånd att fullgöra sin uppgift, så vågar jag svara: ja! Vilka fiender som än uppträder på stridsplatsen kommer regeringen att skaffa lagarna respekt och upprätthålla den allmänna ordningen. De medel den förfogar över är mer än tillräckliga."

I tidningen La Época läser man: Man har fått veta att flera personer, okända för alla spannmålshandlare, under förra månaden och en del av den innevarande reste genom städerna i La Mancha och Kastilien och köpte upp spannmål till det pris som arrendatorerna bestämde, och dessutom betalade kontant i guld. Uppköpen pågick i över 40 dagar, och kännedomen om dem orsakade den kraftiga stegring av spannmålspriserna på dessa marknader som inträffade mot mitten av månaden – en stegring utan rimliga skäl, eftersom det överallt finns enorma lager och skörden ser god ut.

Det uppges att de sammansvurna i Valladolid med omnejd har för avsikt att bränna ner de 131 mjölfabriker som ligger mellan Valladolid och Alar utmed kanalen samt floderna Carrión och Pisuerga (Reds. anm.: i originalet stavat "Piscergo"), och med dem enorma mängder spannmål. Skulle en så samvetslös plan genomföras, skulle den omedelbara följden bli att Barcelona och hela Medelhavskusten svältes ut. Därefter – så har de sammansvurna räknat ut det – skulle katalanerna, drivna av hungern, kasta sig in i en revolution, för vilken det redan finns många grogrunder i Barcelona.

Bakgrund

Spanien präglades vid denna tid av djup politisk och social oro. Landet styrdes efter en liberal revolution av en regering där general Leopoldo O'Donnell, som i texten uppträder som krigsminister, var en av de mäktigaste männen. Spänningarna mellan progressiva liberaler, moderata krafter och radikala grupper var stora, och regeringen balanserade mellan att tillmötesgå folkliga krav och att slå ner uppror med hård hand.

De oroligheter som omtalas i Palencia och Valladolid var i grunden hungerupplopp. Stigande spannmålspriser drabbade fattiga stadsbor och lantarbetare hårt, och i flera kastilianska städer angreps spannmålslager och mjölfabriker. Myndigheternas reaktion var brutal – avrättningar förekom, och att även kvinnor hängdes väckte som texten visar stor uppmärksamhet.

Cortes är det spanska parlamentet, och nationalgardet (Milicia Nacional) var en beväpnad medborgarmilis med starka band till de liberala rörelserna. Att delegationer ur nationalgardet i Zaragoza erbjöd sig att hjälpa till att upprätthålla ordningen var därför politiskt betydelsefullt. Generalkaptenerna var militära befälhavare med långtgående befogenheter i sina provinser, vilket förklarar debatten om generalkaptenen i Katalonien och arresteringarna i Barcelona.

Uppgifterna i tidningen La Época om hemliga uppköp av spannmål i La Mancha och Kastilien, och om planer på att bränna mjölfabrikerna längs Kastilienkanalen mellan Valladolid och Alar del Rey, speglar samtidens konspirationsteorier. Tanken var att en framkallad brödbrist skulle svälta ut Barcelona och Medelhavskusten och därigenom utlösa en revolution i det industrialiserade och politiskt oroliga Katalonien. Huruvida sådana planer verkligen existerade är osäkert, men ryktena visar hur nära sammanflätade livsmedelspriser, social nöd och revolutionsfruktan var i dåtidens Spanien.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter