Spansk flotta i Veracruz kräver Mexikos skulder

UTRIKES.

Amerika.

LIVERPOOL, den 29 juni. Postångaren Niagara har anlänt med post från New York daterad den 19 juni. I senaten i Washington har en resolution antagits, framlagd av demokraten Brown från Mississippi, i vilken presidenten uppmanas att lägga fram en kopia av de instruktioner som getts till herr Buchanan angående godkännandet av principen "fritt skepp, fritt gods", liksom Buchanans brev i samma fråga till lord Clarendon. Demokraten Adams från Michigan har hållit ett tal till förmån för sitt lagförslag om att naturalisering som amerikansk medborgare ska kunna ske först efter tjugoett års vistelse i landet, och om att utesluta utländska brottslingar och fattiga från rösträtt – detta för att hindra dem och "europeiska slavar" från att dominera valen och därmed skada amerikanernas friheter. (Reds. anm.: Formuleringen "europeiska slavar" återger originaltextens retorik och speglar tidens invandringsfientliga språkbruk.)

Enligt de senaste underrättelserna från Nicaragua, som nått oss via New Orleans, hade Walkers ställning knappast förändrats. Några strider hade inte ägt rum, men omfattande sjukdom rådde bland hans trupper. I Costa Rica har en revolution brutit ut.

New York Herald skriver: "Kongressledamöter från sydstaterna har lagt fram en plan om att överge vägen genom Centralamerika till Stilla havet, och i stället begära att Mexiko avträder Tehuantepec-vägen – i utbyte skulle Mexikos territorium garanteras mot de fientligheter som Spanien hotar med. Det uppges att överste Robles är positivt inställd till denna plan, eftersom den mexikanska regeringen hyser stor oro för den expedition som nu utrustas i Spanien. Frankrike och England har samma anspråk som Spanien."

Med ångaren Atrato, som avgick från S:t Thomas den 16 juni, har posten från Västindien, Mexiko och Sydamerikas västkust anlänt.

Underrättelserna från Västindien saknar politisk betydelse. Från Veracruz rapporteras att den spanska eskadern från Havanna har anlänt för att driva in den skuld som Spanien kräver av Mexiko. Befälhavaren hade hotat att, om betalning vägrades, gå i land och besätta tullhuset för att lägga beslag på tullinkomsterna.

UTRIKES.

Amerika.

LIVERPOOL, d. 29 Juni. Postångaren Niagara har anländt med post från New-York af d. 19 Juni. I senaten i Washington hade en resolution af demokraten Brown från Mississippi antagits, i hvilken presidenten uppfordras att framlägga en afskrift af de instruktioner, som meddelats herr Buchanan med afseende på gillandet af satsen: "fritt skepp, fritt gods," äfvensom Buchanans bref, rörande samma sak, till Lord Clarendon. Demokraten Adams från Michigan har hållit ett tal till förmån för sin bill, att låta naturaliseringen såsom amerikansk medborgare inträda först efter tjuguett års vistande i landet och att utesluta utländska förbrytare och fattiga från rösträttighet, för att hindra dem och europeiske slafvar att beherrska valen och sålunda skada Amerikanarnes friheter.

— Enligt de sista öfver New-Orleans från Nicaragua inträffade underrättelser hade Walkers ställning föga förändrats. Till någon strid hade det icke kommit, men stor sjuklighet rådde bland hans trupper. I Costa Rica har en revolution utbrutit.

— New-York Herald skrifver: "Af kongressledamöterna från södra provinserna har en plan framlagts, att uppgifva vägen genom Central-amerika till stilla hafvet, och i stället af Mexico, hvars område man skulle garantera emot de fiendtligheter, hvarmed Spanien hotar, begära afträdandet af Tehuantepec-vägen. Det förljudes, att öfverste Robles är gynnsamt stämd för denna plan, emedan mexikanska regeringen hyser stora farhågor för den i Spanien nu utrustade expeditionen. Frankrike och England hafva samma anspråk som Spanien."

— Med den från S:t Thomas den 16 Juni afgångna ångaren Atrato hafva posterna från Westindien, Mexico och vestkusten af Södra Amerika inträffat.

— Underrättelserna från Westindien äro icke af politisk betydelse. Från Vera Cruz omtalas ankomsten af den Spanska eskadern från Havana, hvilken skall indrifva den skuld, som Spanien fordrar af Mexiko. Befälhafvaren hade hotat, att, om betalningen vägrades, gå i land och besätta tullhuset, för att lägga beslag på inkomsterna.