Napoleon III föreslår livränta till Ludvig Filips döttrar

Den franska tidningen Monitören redovisar motiveringen till lagförslaget om ett årligt ränteanslag till Ludvig Filips döttrar. Den lyder som följer:

"Republikens prinspresident utfärdade den 22 januari 1852, när han var utrustad med oinskränkt lagstiftande makt, ett dekret. Med stöd av Frankrikes sedan lång tid gällande allmänna rätt överlämnade detta dekret till statens domäner de gods som ingick i den donation kung Ludvig Filip gjorde till sina barn den 7 augusti 1830. Dekretet, som ytterligare bekräftades genom ett nytt dekret den 27 mars 1852, har fullständigt och i vederbörlig ordning verkställts. Domänförvaltningen har definitivt tagit i besittning den fasta egendom som ingick i donationen och sålt en del av den.

Men kejsaren har ansett sig kunna mildra denna åtgärd i viss mån vad gäller de tre prinsessorna, Ludvig Filips döttrar. Åtgärden hade föreskrivits av politiska skäl och hade sitt berättigande i monarkins gamla lagar. Dessa tre prinsessor hade, liksom kungens övriga barn, del i donationen av den 7 augusti. Senare övergick de förmåner som tillföll dem genom denna donation till att bli hemgift. Men en prinsessas hemgift, när hon lämnar sitt land och inträder i en främmande familj, kan betraktas som ett av de villkor som giftermålet blir en följd av.

Å andra sidan har traktaten av den 30 mars i år lyckligt återställt freden mellan Europas stormakter. Denna traktat kommer utan tvivel att förnya de vänskapliga förbindelserna mellan Europas regerande hus och skapa nya vänskapsband. Under sådana omständigheter har kejsaren velat vidta en åtgärd som karaktären av våra internationella fördrag och det nuvarande läget i våra förhållanden till Europa har gjort möjlig för hans regerings rättskänsla och välvilja. För detta ändamål har kejsaren befallt att följande lagförslag ska framläggas för er sanktion."

Som bekant förkastade den lagstiftande församlingen ett lagförslag enligt vilket kejsaren skulle ha rätt att bevilja pensioner till statens ämbetsmän utan att höra församlingen, upp till ett visst fastställt totalbelopp. Nu har regeringen lagt fram ett nytt förslag, modifierat enligt den lagstiftande församlingens önskemål. Ändringen innebär att totalbeloppet av de pensioner kejsaren får bevilja inte får överstiga 500 000 franc, och att beloppet för varje enskild pension inte får överstiga 20 000 franc.

Franska Monitören meddelar motiveringen till lagförslaget om ett årligt ränte-anslag åt Ludvig Filips döttrar; den lyder som följer:

"Republikens Prins-President utfärdade den 22 Januari 1852, då han var beklädd med oinskränkt lagstiftande makt, ett dekret, som med stöd af Frankrikes från ålder bestående allmänna rätt, till statens domäner öfverlemnade de gods, som innefattades under den donation Konung Ludvig Filip den 7 Aug. 1830 gjorde till sina barn. Detta dekret, som ytterligare bekräftades genom ett nytt af den 27 Mars 1852, har fullständigt och i regelmessig ordning blifvit satt i verket. Domän-förvaltningen har difinitivt tagit i besittning den under donationen innefattade fasta egendom och föryttrat en del deraf. Men H. M. Kejsaren har ansett sig kunna, med hänseende till de tre Prinsessorna, Ludvig Filips döttrar, låta i någon mån modificera en åtgärd, som föreskrifvits af politiken och hade sitt berättigande i monarkiens gamla lagar. Dessa tre Prinsessor hade lika med Konungens andra barn del i donationen af den 7 Aug. Sedermera öfvergingo de förmåner, som tillflöto dem genom denna donation, till egenskap af hemgift; men en Prinsessas hemgift, då hon lemnar sitt land och inträder i en fremmande familj, kan betraktas som ett af de vilkor, af hvilka giftermålet blir en följd. A andra sidan har traktaten af den 30 sistl. Mars lyckligt återställt freden mellan Europas stormakter; denna traktat har utan tvifvel till följd att förnya de vänskapliga förbindelserna mellan Europas regerande hus och framkalla nya vänskapsband. Under sådana omständigheter har Kejsaren velat företaga en åtgärd, som karakteren af våra internationella fördrag och den nuvarande beskaffenheten af våra förhållanden till Europa gjort möjliga för hans regerings rättsinne och välvilja; och för detta ändamål har H. M. befallt att till eder sanktion framlägga följande lagförslag."

— Som bekant förkastade lagstiftande korpsen ett lagförslag, enligt hvilket Kejsaren skulle ega rätt att utan nämnde församlings hörande till statens embetsmän bevilja pensioner, inom ett visst bestämdt totalbelopp för de beviljande pensionerna. Nu har reg. framlagt ett nytt förslag, modifieradt enligt lagstiftande församlingens önskan, i så måtto, att totalbeloppet af de pensioner som Kejsaren får bevilja ej skall öfverskrida 500,000 fr., äfvensom beloppet af hvarje särskilt pension ej får öfverskrida 20,000 fr.