GEFLEBORGS LÄNS TIDNING • 1856-06-21

Kyrkonotiser: åtta födda, fyra döda, fyra vigslar i staden

1856Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Kyrkonyheter

Femte söndagen efter trefaldighet predikar:

I Storkyrkan: Högmässan – pastorsadjunkt Ångman. Aftonsången – komminister Forslund.

I Sofia Magdalena kyrka: skolkollega Ström.

Födda: 4 pojkar och 4 flickor.

Avlidna: På Varvet, framlidne numerärmannen (Reds. anm.: oklar yrkesbeteckning) Johan Wadlungs efterlämnade dotter Maria Christina, 3 år och 8 månader; historielektorn, treslojds (Reds. anm.: osäker tjänstebeteckning) kandidat och magister Carl Fredrik Wibergs son Carl Sixten, 5 år och 8 månader; sjötullsvaktmästaren Jonas Gustaf Jensons son Johan Gustaf, 6 dagar; stadsskräddaren Olof Stenbergs hustru Sofia Charlotta Hultgren, nära 46 år.

Vigda: handelsfartygsstyrmannen Carl Gustaf Maurits De Jonnze och jungfru Eugenia Carolina Klingberg; skeppstimmermannen Johan Fredrik Ellund och själbåts-arbetardottern (Reds. anm.: osäker yrkesbeteckning) Johanna Christina Söderlund; nodbåtsmannen vid Norra Roslags första kompani nr 21, Carl Andersson Klockare och pigan Anna Catharina Silberg; extra sjötullsvaktmästaren Johan Gustaf Reinhold Brundin och jungfru Catrina Augusta Ehrnlund.

Bakgrund

Notiserna är typiska kyrkliga kungörelser som regelbundet publicerades i svenska tidningar under 1700- och 1800-talet. Församlingarna förde noggranna register över döpta, vigda och döda, och dessa uppgifter trycktes ofta som en service till allmänheten. Predikoturerna upplyste invånarna om vilka präster som skulle förrätta gudstjänsterna under den aktuella söndagen.

Femte söndagen efter trefaldighet är en söndag i det kyrkliga kalenderåret, räknad från trefaldighetssöndagen som infaller efter pingst. Sådana söndagsbeteckningar var grundläggande för att ordna gudstjänstlivet och datera kyrkliga händelser.

De nämnda kyrkorna och tjänsterna pekar mot en kuststad med betydande sjöfart. Yrkesbeteckningar som sjötullsvaktmästare, handelsfartygsstyrman, skeppstimmerman och båtsman av Roslagens kompani visar att samhället hade nära koppling till handel, tull och flottans indelningsverk. Båtsmän tillhörde det militära indelningsverket, där landsbygdens rotar utrustade sjömän till flottan, ofta med tilldelade nummer och kompanitillhörighet såsom Norra Roslags kompani.

De många dödsfallen bland små barn speglar tidens höga barnadödlighet. Titlar som lektor, kandidat och magister vittnar om att även lärda och borgerliga familjer fanns i staden. Sofia Magdalena kyrka var ett vanligt kyrkonamn, uppkallat efter drottning Sofia Magdalena, gemål till Gustav III, vilket antyder att texten härrör från slutet av 1700-talet eller senare.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter