Tidningssida ur JÖNKÖPINGS TIDNING, 1855-08-22
JÖNKÖPINGS TIDNING • 1855-08-22

Ögonvittne skildrar Sveaborgs bombardemang och väldiga explosioner

1855Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Eftersom den allmänna uppmärksamheten, till följd av bombardemanget av Sveaborg den 9–10 denna månad, har riktats åt detta håll, publicerar vi i dagens tidning en beskrivning av Sveaborg och Helsingfors, tillsammans med några korta historiska upplysningar om dessa märkliga platser.

Ett ögonvittne till det storslagna skådespelet vid Sveaborgs bombardemang, som anlänt direkt till Kalmar från den engelska flottan, skriver om händelsen till tidningen "Barometern", bland annat följande:

"Av den engelska flottan deltog i bombardemanget 19 större skruv- och linjeskepp, 12 kanonbåtar och 16 mörsarbåtar. De större örlogsfartygen hade tillsammans 561 kanoner. Den 9 augusti klockan 7–8 på morgonen inleddes ett häftigt angrepp från mörsarbåtarna, och strax därefter löpte de kanonbåtar som ännu inte intagit position in i slaglinje. Ryssarnas eld var till en början mycket svag. Klockan var 10 på förmiddagen. Bomberna brakade fruktansvärt när de slog ned och exploderade i kaserner och magasin. Knappt några minuter hade förflutit förrän den första explosionen inträffade inne i fästningen. Strax därefter följde en annan.

Klockan halv ett inträffade dock dagens största händelse: den tredje storslagna explosionen av ammunition i en lång rad byggnader i bakgrunden av Sveaborg. Detta lika vackra som hemska skådespel varade i tre minuter. Fullständig dödstystnad rådde i det ögonblicket bland manskapet på flottan. Man häpnade inför det storslagna intrycket. Explosionen spred sig från byggnad till byggnad. Bomber exploderade i mängd. Takåsar, stenar, bjälkar, kulor och säkerligen även en mängd människor slungades ut i havet.

När mörkret föll rodde raketbåtarna i en lång linje mot Sveaborg och närmade sig på ett avstånd av 1 000 svenska alnar. Klockan halv elva började de skjuta Congreve-raketer och fortsatte med det till klockan halv två på natten. Under tiden upphörde ryssarna helt att skjuta under två timmars tid. Förmodligen var de upptagna med släckningsarbete inne i fästningen. Elden rasade hela natten, lågorna steg högt mot skyn och blänkte fram mellan väldiga rökmassor. Det såg ut som ett utbrott från Vesuvius. Raketernas sprakande, bombnedslagen, elden från flottan och i fästningen erbjöd i nattens mörker den mest storslagna anblick.

På fredagsmorgonen den 10 sköt ryssarna tämligen bra. Två franska kanonbåtar, som gick väl nära de ryska strandbatterierna, tvingades dra sig tillbaka för elden, men återvände snart och tycktes vilja behålla positionen. Vid middagstid stod Sveaborg i ljusan låga. Klockan 1 på eftermiddagen, då brevskrivaren lämnade flottan, hade elden gripit allvarligt omkring sig. Varje försök att släcka det härjande elementet tycktes vara fruktlöst."

Bakgrund

Bombardemanget av Sveaborg den 9–10 augusti 1855 var en av de mest uppmärksammade händelserna i Östersjön under Krimkriget, då Storbritannien och Frankrike stred mot Ryssland. Medan huvuddelen av kriget utspelade sig på Krimhalvön skickade de allierade också flottstyrkor till Östersjön för att angripa ryska fästningar och binda ryska trupper i norr.

Sveaborg, en mäktig sjöfästning på öarna utanför Helsingfors, hade byggts av Sverige under 1700-talet under ledning av Augustin Ehrensvärd, men övergick till Ryssland när Finland erövrades 1809. Fästningen skyddade Helsingfors och var en viktig rysk flottbas i Finska viken.

Under bombardemanget avfyrade den brittisk-franska flottan tusentals bomber och raketer mot fästningen. Congreve-raketer var en tidig typ av militära raketer utvecklade i Storbritannien. Anfallet orsakade stora bränder och ammunitionsexplosioner, men de allierade gjorde inget landstigningsförsök, och fästningen förblev i ryska händer. Händelsen väckte stort intresse i Sverige, både på grund av den geografiska närheten och för att Sveaborg en gång varit svenskt. Ögonvittnesskildringar av detta slag, förmedlade via lokaltidningar som Barometern i Kalmar, var ett vanligt sätt för svenska läsare att få nyheter från krigsskådeplatserna.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter