Eftersom den allmänna uppmärksamheten, till följd av bombardemanget av Sveaborg den 9–10 denna månad, har riktats åt detta håll, publicerar vi i dagens tidning en beskrivning av Sveaborg och Helsingfors, tillsammans med några korta historiska upplysningar om dessa märkliga platser.
Ett ögonvittne till det storslagna skådespelet vid Sveaborgs bombardemang, som anlänt direkt till Kalmar från den engelska flottan, skriver om händelsen till tidningen "Barometern", bland annat följande:
"Av den engelska flottan deltog i bombardemanget 19 större skruv- och linjeskepp, 12 kanonbåtar och 16 mörsarbåtar. De större örlogsfartygen hade tillsammans 561 kanoner. Den 9 augusti klockan 7–8 på morgonen inleddes ett häftigt angrepp från mörsarbåtarna, och strax därefter löpte de kanonbåtar som ännu inte intagit position in i slaglinje. Ryssarnas eld var till en början mycket svag. Klockan var 10 på förmiddagen. Bomberna brakade fruktansvärt när de slog ned och exploderade i kaserner och magasin. Knappt några minuter hade förflutit förrän den första explosionen inträffade inne i fästningen. Strax därefter följde en annan.
Klockan halv ett inträffade dock dagens största händelse: den tredje storslagna explosionen av ammunition i en lång rad byggnader i bakgrunden av Sveaborg. Detta lika vackra som hemska skådespel varade i tre minuter. Fullständig dödstystnad rådde i det ögonblicket bland manskapet på flottan. Man häpnade inför det storslagna intrycket. Explosionen spred sig från byggnad till byggnad. Bomber exploderade i mängd. Takåsar, stenar, bjälkar, kulor och säkerligen även en mängd människor slungades ut i havet.
När mörkret föll rodde raketbåtarna i en lång linje mot Sveaborg och närmade sig på ett avstånd av 1 000 svenska alnar. Klockan halv elva började de skjuta Congreve-raketer och fortsatte med det till klockan halv två på natten. Under tiden upphörde ryssarna helt att skjuta under två timmars tid. Förmodligen var de upptagna med släckningsarbete inne i fästningen. Elden rasade hela natten, lågorna steg högt mot skyn och blänkte fram mellan väldiga rökmassor. Det såg ut som ett utbrott från Vesuvius. Raketernas sprakande, bombnedslagen, elden från flottan och i fästningen erbjöd i nattens mörker den mest storslagna anblick.
På fredagsmorgonen den 10 sköt ryssarna tämligen bra. Två franska kanonbåtar, som gick väl nära de ryska strandbatterierna, tvingades dra sig tillbaka för elden, men återvände snart och tycktes vilja behålla positionen. Vid middagstid stod Sveaborg i ljusan låga. Klockan 1 på eftermiddagen, då brevskrivaren lämnade flottan, hade elden gripit allvarligt omkring sig. Varje försök att släcka det härjande elementet tycktes vara fruktlöst."
= Då allmänna uppmärksamheten, till följe af bombardementet af Sweaborg den 9—10 dennes, dragits åt detta håll, lemna wi i dagens tidning en teckning af Sweaborg och Helsingfors, beledsagad af några korta historiska underrättelser om dessa märkwärdiga ställen. Ett ögonwittne till det storartade skådespelet af Sweaborgs bombardering och hwilket direkte anländt till Kalmar från Engelska flottan, skrifwer derom till tidningen "Barometern," bland annat, följande: "Af Engelska flottan deltogo i bombardementet 19 större skruf- och linieskepp, 12 kanon- och 16 mörsarebåtar. De större örlogsfartygen räknade tillsammans 561 kanoner. Den 9 Augusti kl. 7—8 på morgonen började ett häftigt angrepp från mörsarebåtarne och straxt derefter löpte de kanonbåtar in i slaglinie, hwilka icke redan intagit position. Ryssarnes eld war i början mycket swag. Klockan war 10 på f. m. Bomberna brakade förfärligt då de nedslogo och krewerade i kaserner och magasiner. Knappt woro några minuter förflutna, då den första explosionen egde rum inom fästningen. Straxt derefter följde en annan. Kl. half 1 timade dock dagens största händelse: den tredje storartade explosionen af ammunition i en lång räcka af byggnader, i bakgrunden af Sweaborg. Detta lika wackra, som hemska skådespel warade i 3 minuter. Fullkomlig dödstystnad rådde i detta ögonblick bland manskapet på flottan. Man häpnade för det storartade intrycket. Explosionen löpte från byggnad till byggnad. Bomber krewerade i massa. Takåsar, stenar, bjelkar, kulor, och säkert äfwen en mängd menniskor, slungades uti hafwet. Wid mörkrets inbrytande rodde raketbåtarne i en lång linie mot Sweaborg, hwilket de närmade sig på 1000 swenska alnars afstånd. Klockan half 11 begynte dessa kasta kongrewska raketer och fortsatte dermed till kl. half 2 på natten. Härunder upphörde Ryssarne alldeles med att skjuta i 2 timmars tid. Förmodligen woro de sysselsatta med att släcka inom fästningen. Elden rasade hela natten, flammorna stego högt i sky, blänkande fram mellan wäldiga rökmassor. Det såg ut som ett utbrott från Vesuvius. Raketernas sprakande, bombernas inkastning, elden från flottan och i fästningen företedde under nattens mörker den mest sublima anblick. På Fredagsmorgonen den 10 skjöto Ryssarne temligen bra. Twå Franska kanonbåtar, som gingo de Ryska strandbatterierna wäl mycket nära, måste draga sig tillbaka för elden, men återwände snart och tycktes wilja bibehålla positionen. Wid middagstiden stod Sweaborg i ljusan låga. Kl. 1 e. m., då brefskrifwaren lemnade flottan, hade elden allwarsamt gripit omkring sig. Hwarje försök att släcka det härjande elementet syntes wara fruktlöst."
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›