Tidningssida ur GEFLEBORGS LÄNS TIDNING, 1854-08-01
GEFLEBORGS LÄNS TIDNING • 1854-08-01

Ryssland lovar försvara Donaufurstendömena med 200 000 man

1854Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Dagens viktigaste nyhet är att furst Gortjakov har förklarat för bojarerna att Ryssland med 200 000 man ska försvara Moldavien och Valakiet mot varje fiende. I samband med detta uppges fursten via kurir ha fått kejsarens godkännande av sina nya operationsplaner, tillsammans med ett mycket smickrande brev. Ryssarnas anfallsoperationer ska återupptas, och det är inte längre tal om att utrymma Valakiet. Vid Argis stannar en observationskår kvar för att skydda Bukarest, och i mitten av juli skulle furst Gortjakov åter leda operationerna därifrån. Vidare har alla civila och militära myndigheter fått order att i alla kungörelser där kejsar Nikolajs namn förekommer lägga till titeln "Donaufurstendömenas protektor".

Allt detta, tillsammans med trupprörelserna i Polen, tyder på att man på allvar förbereder sig för ett krig med Österrike. Den österrikiska regeringen, som har gett sina trupper order att göra halt, tömmer – till synes tämligen i onödan – sitt och alla andras tålamod genom att lyssna på och fundera över i vilken "form" den ska vidarebefordra Rysslands nya försåtliga förslag till västmakterna, förslag som inte syftar till något annat än att vinna tid. Detta meddelande har nu äntligen skickats.

Somliga säger att den ryske tronföljaren ska ta över befälet över den ryska armén i Donaufurstendömena; andra att furst Paskevitj, som nu återfått hälsan, ska återta befälet. I de blodiga striderna utanför Silistria ska bland många andra kejsar Nikolajs yngste son, storfurst Michail, som följt furst Paskevitj som adjutant, ha funnit en förtidig död. Allt man vet är att jämte den kista som innehöll general Lüders stoft anlände ytterligare en kista, omgiven av stark militär eskort, till Jassy, varifrån den skickades vidare till S:t Petersburg. (Reds. anm.: Uppgiften om storfurstens död var ett obekräftat rykte.)

Slaget vid Giurgiu den 8 juli ska ha varit ett av de blodigaste: ryssarna ska där ha förlorat 5 000 man enbart i döda, medan de segrande turkarna förlorade 500. I Serbien fortsätter folkbeväpningen, och ungefär 80 000 man infanteri står under vapen, därtill 15 000–16 000 man kavalleri. Mot turkarna visar sig fortfarande stor förbittring. Den allierade armén ska ha fått order att gå över Donau.

Bakgrund

Rapporten speglar Krimkrigets tidiga fas, då striderna ännu utkämpades längs Donau innan västmakterna landsteg på Krim. Ryssland hade ockuperat de osmanska vasallstaterna Moldavien och Valakiet, de så kallade Donaufurstendömena, vilket utlöste krig med Osmanska riket och drog in Storbritannien och Frankrike på turkisk sida.

Furst Michail Gortjakov förde befälet över de ryska styrkorna vid Donau, medan den åldrade fältmarskalken Ivan Paskevitj var överbefälhavare. Belägringen av den turkiska fästningen Silistria hade misslyckats med stora ryska förluster, och Österrike pressade genom sin militära mobilisering Ryssland att utrymma furstendömena – ett tryck som senare också ledde till rysk reträtt, trots de trotsiga deklarationer som här återges.

Österrikes tvekande hållning mellan västmakterna och Ryssland var ett centralt diplomatiskt tema under kriget. Uppgifterna i telegram av detta slag byggde ofta på rykten och kurirpost och kunde vara motstridiga eller överdrivna, exempelvis de mycket ojämna förlustsiffrorna vid Giurgiu.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter