Tidningssida ur HVAD NYTT?, 1853-10-07
HVAD NYTT? • 1853-10-07

Ingen kolerafarsot i Jönköping enligt sundhetsnämnden

1853Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget▼
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Eksjö.

Jönköpingsbladet från i tisdags innehåller den glädjande nyheten att ingen kolerafarsot ännu grasserar i staden. Tidningen tillägger att en av stadens läkare inom kort flyttar från orten och att en annan tillfälligt insjuknat, vilket – liksom "den ökade sjukligheten" – torde ha bidragit till att doktorerna Bråkenhjelm och Höglander kallats dit.

Sundhetsnämndens kungörelse om hälsotillståndet i staden, som införts i samma tidning, lyder: "Sundhetsnämnden får härmed meddela att även om hälsotillståndet i staden inte är helt gott, grasserar enligt läkarintyg likväl ingen kolerafarsot här. Jönköping den 3 oktober 1853."

Den tillförordnade provinsialläkaren doktor Miltopée har begärt plats i tidningen för följande, som vi med nöje publicerar:

"Med anledning av referatet i er tidning den 4 oktober, om att flera personer efter varandra hastigt insjuknat på ett ställe i Flisby socken, anser jag mig böra upplysa om att gastrisk nervfeber har grasserat på Knutstorp, och att tre personer i ett torp under nämnda gård under de senaste veckorna angripits av samma sjukdom. Eksjö den 6 oktober 1853. G. Miltopée."

Bakgrund

Under 1800-talet drabbades Sverige av flera svåra koleraepidemier, och hösten 1853 pågick ett omfattande utbrott som främst slog hårt mot Stockholm och flera andra städer. Koleran spreds via förorenat dricksvatten, något man vid denna tid ännu inte kände till, och rädslan för smittan var utbredd i hela landet.

I varje stad fanns en sundhetsnämnd med ansvar för att övervaka hälsoläget och vidta åtgärder mot farsoter. Att nämnden i Jönköping offentligt intygade att ingen kolera förekom var ett sätt att lugna allmänheten och motverka rykten, som lätt kunde skapa panik och skada handel och resande.

Provinsialläkarna var statligt anställda läkare med ansvar för sjukvården i ett distrikt. Doktor Miltopées dementi gällande Flisby socken, nära Eksjö i Småland, visar hur viktigt det var att skilja kolerafall från andra sjukdomar. Med "gastrisk nervfeber" avsågs vid denna tid vanligen tyfoidfeber, en allvarlig men från kolera skild infektionssjukdom som också spreds via förorenat vatten och livsmedel.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter