På läkarnas inrådan varnas allmänheten för att äta surströmming så länge kolerafarsoten pågår här i staden, eftersom den under rådande förhållanden anses särskilt skadlig för hälsan.
Gävle den 29 september 1853.
Sundhetsnämnden.
NORRLANDSPOSTEN • 1853-10-06
Sundhetsnämnden i Gävle varnar för surströmming under koleran
1853▼
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
På tillstyrkan af Herrar Läkare åtvarnas Allmänheten att, så länge kolera-farsoten härstädes är gängse, icke förtära Surströmming, såsom varande för helsan, under nuvarande förhållande, serdeles skadligt. Gefle den 29 Sept. 1853.
Sundhets-Nämnden. (1598)
Bakgrund
Koleran drabbade Sverige i flera svåra epidemier under 1800-talet, och 1853 pågick ett av de värsta utbrotten i landet. Sjukdomen, som sprids via förorenat vatten och livsmedel, skördade tusentals liv, och städernas sundhetsnämnder utfärdade löpande föreskrifter för att försöka hejda smittan.
Vid denna tid var kolerans smittvägar ännu inte klarlagda; många läkare trodde att sjukdomen spreds via dålig luft, så kallad miasma, eller framkallades av olämplig föda. Mat som ansågs svårsmält eller 'retande' för magen, däribland fermenterad fisk som surströmming, pekades därför ofta ut som farlig under epidemier.
Gävle var en betydande hamn- och handelsstad vid Norrlandskusten, och surströmming var en vanlig del av kosten i regionen. Sundhetsnämnderna var lokala organ med ansvar för hälsovård och smittskydd, föregångare till senare tiders hälsovårdsnämnder, och deras kungörelser publicerades regelbundet i pressen.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter