Den 20 september tog kejsaren i sina fäders slott emot den ungerska kungakronan tillsammans med de övriga insignierna. Det var ett högtidligt ögonblick när ärkehertig Albrecht, åtföljd av ett stort följe ungerska magnater, överlämnade kronan, som låg på en sammetskudde omgiven av friska blommor. Kejsaren, som bar Stefansordens stora band, kysste kronan flera gånger. Vid hans sida stod två generaler som verksamt bidragit till Ungerns återerövring, nämligen greve Schlick och banen Jelačić. I sitt svar på ärkehertigens tal sade kejsaren bland annat att kronan och insignierna, som ett bevis på kejsarens förtroende, ska föras tillbaka till Ungern och anförtros ärkehertigens vård.
Tidningen "Soldatenfreund" uppger sig veta att en ungersk flykting i Paris, Szemere, upplyst regeringen om platsen där kronan låg begravd, för att den inte skulle hamna i Kossuths händer, sedan denne med anledning av översvämningarna i våras beslutat att låta gräva upp den och föra den till sig.
Österrike.
Den 20 Sept. emottog kejsaren i sina fäders slott den ungerska konungakronan jemte öfriga insignier. Det war ett högtidligt ögonblick, då erkehertig Albert, åtföljd af en talrik swit ungerska magnater, framlemnade kronan, liggande på en sammetsdyna och omgifwen af friska blommor. Kejsaren, som bar Stephansordens stora band, kysste kronan flera gånger. Wid hans sida stodo twå generaler, som werksamt bidragit till Ungerns återeröfrande, nemligen grefwe Schlick och banen Jellachich. I sitt swar på erkehertigens tal yttrade kejsaren, bland annat, att kronan och insignierna skola, såsom ett bewis på kejsarens förtroende, återförvas till Ungern och anförtros åt erkehertigens wård.
Tidningen "Soldatenfreund" will weta, att en ungersk flykting i Paris, Szemere, underrättat regeringen om det ställe, hwarest kronan låg begrafwen, på det hon icke måtte falla i Kossuths händer, sedan denne, med anledning af öfwerswämningarne sistlidne wår, beslutat att låta uppgräfwa och hemta henne till sig.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›