Tidningssida ur HVAD NYTT?, 1853-09-13
HVAD NYTT? • 1853-09-13

Sverige vill begära Almqvist utlämnad från USA

1853Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Rättmästaren von Schewen har i ett utlåtande till krigshovrätten den 5 september, med anledning av krigsfiskalsämbetets slutyrkande i målet mot Almqvist, förklarat att han för närvarande inte bör lämna några huvudsakliga slutyrkanden. Skälen är dels att ett par papperspaket, som polismästaren förseglade strax efter Almqvists flykt, ännu inte har lagts fram under rättegången, dels att han anser det nödvändigt att Almqvist inställs till personligt förhör.

Rättmästaren avslutar med en begäran om att krigshovrätten ska hemställa till Kungl. Maj:t att, för att målet ska kunna utredas fullständigt, via den svenska beskickningen begära hos Förenta staternas regering att Almqvist efterspanas i hela USA, grips där han påträffas och överlämnas till den svenska beskickningen, för att under bevakning sändas hem till Sverige.

För detta ändamål förklarar sig von Schewen beredd att på begäran förse krigshovrätten dels med en bestyrkt engelsk översättning av krigsfiskalsämbetets inlaga, så att den amerikanska regeringen kan bedöma den rätta halten och beskaffenheten av Almqvists avskyvärda brott, dels med 50 exemplar av det ganska välliknande litograferade porträtt av Almqvist som gavs ut för några år sedan.

Bakgrund

Carl Jonas Love Almqvist, en av Sveriges mest berömda författare, flydde landet 1851 sedan han anklagats för att ha försökt förgifta procentaren Johan Jacob von Scheven med arsenik samt för att ha förfalskat dennes namnteckning på skuldebrev. Almqvist tog sig till Nordamerika, där han levde under antaget namn i många år.

Målet handlades i krigsdomstol eftersom fordringsägaren von Scheven hade militär anknytning (Reds. anm.: målsägandens roll i valet av domstol är omdiskuterad, men målet drevs vid krigsrätt och krigshovrätten). Almqvists flykt gjorde rättegången svårhanterlig, eftersom den anklagade aldrig kunde förhöras personligen.

Begäran om att USA skulle efterspana och utlämna Almqvist ledde aldrig till att han greps. Något utlämningsavtal mellan Sverige och USA fanns inte vid denna tid. Almqvist återvände så småningom till Europa och dog i Bremen 1866 utan att någonsin ha ställts inför rätta. Skuldfrågan har debatterats av forskare ända in i modern tid.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter