Kungl. Maj:t har den 14 juni gett den mosaiske trosbekännaren J. F. Suber tillstånd att besitta och få lagfart på sin inköpta andel i Bruzaholms järnbruk med tillhörande hemman i Södra Vedbo härad i Jönköpings län.
Suber har tillsammans med Chr. Wilh. Sjögréen köpt bruket, som är privilegierat för en produktion av 900 skeppund stång- och ämnesjärn.
— Kongl. Maj:t har den 14 nästl. Juni tillåtit mosaiske trosbekännaren J. F. Suber, hwilken gemensamt med Chr. Wilh. Sjögréen tillhandlat sig Bruzaholms jernbruk, privilegieradt för 900 skeppund stång- och ämnesjern, med tillhörande hemman inom Södra Wedbo härad af Jönköpings län, besitta samt erhålla lagfart å af honom inköpta andel i nämnde egendomar.
Judar i Sverige levde under 1800-talet under betydande rättsliga inskränkningar. Enligt det så kallade judereglementet från 1782 fick judar ursprungligen endast bosätta sig i vissa städer och deras rätt att äga fast egendom, särskilt på landsbygden, var starkt begränsad. Att förvärva jordbruksfastigheter eller bruk krävde därför särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t, det vill säga regeringen.
Att en 'mosaisk trosbekännare' beviljades rätt att äga andel i ett järnbruk var således en notis av principiellt intresse och speglar den gradvisa uppluckringen av restriktionerna mot judar, som fullbordades genom emancipationsreformerna under 1800-talets senare hälft.
Bruzaholms bruk i Södra Vedbo härad i norra Småland var ett av regionens järnbruk. Brukens produktion reglerades genom privilegier som angav hur mycket järn som fick tillverkas – här 900 skeppund stång- och ämnesjärn, där ett skeppund motsvarade cirka 170 kilo.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter