Tidningssida ur HVAD NYTT?, 1853-08-02
HVAD NYTT? • 1853-08-02

Eksjö rustar mot koleran efter utbrott i Ystad

1853Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Med anledning av kolerans utbrott i Ystad höll Eksjö stads invånare i går ett sammanträde för att diskutera och besluta om iordningställande av sjukhus, avspärrning av staden för resande från smittade orter med mera.

Till sundhetsnämnd valdes: i första kvarteret garvaren Danielson och jägmästaren Björndahl; i andra kvarteret färgaren Wessman och fabrikören L. F. Aschan; i tredje kvarteret sockerbagaren Holm och fanjunkaren Palmblad; i fjärde kvarteret handlanden F. Hernlund och löjtnanten Busck, samt på stadens ägor korpralerna Gräns och Stål.

Beträffande kolerasjukhus beslutades att stadens läroverksbyggnad skulle användas för ändamålet, och att en lista skulle upprättas där stadens invånare kunde anteckna vilka sängar och sjukvårdsartiklar var och en ville förbinda sig att lämna vid behov.

Magistraten fick dessutom i uppdrag att be länsstyrelsen ansöka hos Kungliga Krigskollegium om tillstånd att, om behov skulle uppstå, dels använda kronans sjukhus på Ränneslätt som kolerasjukhus och köpa in en större eller mindre del av kronans sjukvårdsutrustning där, dels – om staden skulle spärras av – under avspärrningstiden få använda Smålands husarregementes exercisskvadrons byggnader på Ränneslätt som gästgiveri och uppehållsplats för resande.

I frågan om stadens avspärrning skulle magistraten kalla invånarna till ett nytt sammanträde om koleran skulle nå någon mer närbelägen ort.

Bakgrund

Koleran var en av 1800-talets mest fruktade farsoter och drabbade Sverige i flera vågor. Sjukdomen, som spreds via förorenat vatten och orsakade våldsamma diarréer med hög dödlighet, kom vanligen in via hamnstäder – i detta fall Ystad i Skåne – och kunde därifrån sprida sig snabbt längs handels- och resvägar.

Eftersom smittvägarna ännu inte var vetenskapligt klarlagda förlitade sig städerna på karantän, avspärrningar och lokala sundhetsnämnder. Nämnderna, sammansatta av betrodda borgare som hantverkare, handlare och militärer, ansvarade för att organisera sjukvård, övervaka hygienen och kontrollera resande från smittade orter.

Eksjö var en garnisons- och handelsstad i norra Småland, och Ränneslätt strax utanför staden var övningsfält för Smålands husarregemente. Att staden planerade att ta både läroverket och kronans militära byggnader i anspråk visar hur genomgripande beredskapen inför en koleraepidemi kunde vara för ett mindre samhälle.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter