Det gamla Kristallpalatset har monterats ned och ska nu uppföras på nytt i Sydenham nära London av ett aktiebolag. Planen är redan klar och fastställdes den 7 juli vid ett sammanträde med direktörerna, och tidningen Athenæum har offentliggjort den. Byggnadens tidigare lätthet och luftighet ska nu förenas med något storslaget som väntas väcka världens förvåning.
Arbetet leds av bolagets rådgivare, bland vilka Sir Joseph Paxton, det gamla Kristallpalatsets byggmästare, naturligtvis intar främsta platsen. Den gamla mittersta tvärbyggnaden (transeptet) ska ersättas av en större och högre, och två tvärbyggnader lika stora som den ursprungliga ska läggas till vid ändarna. Över hela mittskeppet ska ett runt, vågformigt tak resas i samma höjd som de två mindre tvärbyggnaderna, som det ansluter till. Över alltsammans ska en kupol resa sig i den mittersta tvärbyggnaden, som sägs ska överträffa allt man hittills sett. Byggnadsmaterialet väljs för lång hållbarhet: tvärbjälkarna av trä ersätts med nya av järn, starkare och luftigare till utseendet, och glasets tjocklek ökas överallt med nästan hälften – från 16 uns per fot till 21 uns. Eftersom gallerierna i den tidigare byggnaden skulle hindra växterna som ska fylla en stor del av det inre, begränsas de till ytterväggarna, utom i hörnen mellan tvärbyggnaderna och mittskeppet, varifrån man kan njuta av full utsikt över helheten. Endast ett smalt galleri anläggs vid tredje våningen, strax under det välvda takets början.
I byggnadens olika delar ska man med enkla medel återskapa de mest skilda klimat, eftersom avsikten är att visa den karaktäristiska växtligheten från jordens olika delar i hela dess omfattning. Bland grönskan ska världens mest berömda skulpturgrupper och statyer, både från forntiden och nutiden, ställas upp på ett sätt som blir nytt för flertalet besökare. I denna skulptursamling kommer många engelsmän för första gången att bekanta sig med de skönaste verken av Fraccaroli, Tenerani, Kiss, Schadow, Dannecker, Thorvaldsen, Jerichau, Pradier och andra stora tyska, franska, danska och italienska mästare.
Flera avdelningar ägnas åt att skildra arkitekturens, ornamentkonstens och folksedernas olika epoker. Det indiska livet ska visas genom ett palats med gård, mottagningsrum med mera, jämte en angränsande basar med bodar, och detsamma gäller det kinesiska. Den arkitektoniska serien ska sträcka sig från den bysantinska perioden till renässansen, med flera avdelningar för olika tidsåldrars verk. Bland dessa finns ett Alhambra och ett pompejanskt hus, det förra under Owen Jones direkta ledning, det senare uppfört av herr Wyatt. I en av de mindre tvärbyggnaderna ska noggranna avbildningar av den egyptiska konstens märkligaste lämningar och skildringar av egyptiska seder ställas samman, och i bottenvåningen ska en av de stora egyptiska gravarna återges.
Till raden av arkitektoniska och ornamentala avgjutningar fogas framställningar av utdöda eller åtminstone inte längre använda konsttekniker, i den mån de är intressanta som förklaring av det förflutna eller som fingervisning om framtida metoder. För den italienska konsten visas prov på fresk, tempera, sgraffito, mosaik med mera, och för medeltidens konst prov på kalligrafi, metallarbeten, murornament, broderi, emalj, niello och annat. Allt detta står till direktörernas förfogande i form av avgjutningar, faksimiler eller till och med original, och helheten ska omges av grönska och blandas med statyer och andra dekorationsföremål på ett sätt som inte stör harmonin i det stora helhetsintrycket.
Stora ytor lämnas fria för allmänbildande utställningar, däribland geologiska framställningar som inte ordnas som rena samlingar, utan så att man tydligt kan känna igen de olika jordlagrens ordning, uppbyggnad och samband, de fossil de innehåller, landskapets utseende ovanför lagren och så vidare. Därtill kommer framställningar av världens stora stapelvaror, från råvarustadiet genom alla förädlingssteg ända fram till den färdiga industrivaran, vilket också kräver närvaro av arbetande maskiner av det mest invecklade och intressanta slaget.
Området kring byggnaden, som omfattar över 250 acres (drygt 100 hektar), ska anläggas som park och trädgård med fontäner, av vilka den högsta ska nå 150 fot (cirka 45 meter) och i omfattning och verkan bli jämförbar med den i Versailles. För vänner av friluftsnöjen som cricket och bågskytte ska tillfällen erbjudas, liksom bad- och simplatser. Dessutom ska vidsträckta ytor anläggas för skridskoåkning på så grunt vatten att det efter en enda natts frost fryser till tillräckligt för att utan fara bära skridskoåkare.
Det nya Kristallpalatset.
Det gamla kristallpalatset har blifwit nedtaget och skall ånyo uppsättas i Sydenhamn nära London af ett aktiebolag. Planen dertill är redan uppgjord och faststäldes den 7 sistl. Juli i en sammankomst med direktörerna. Tidningen Athenæum bekantgör densamma. Med den förra lättheten och luftigheten skall nu förena sig någonting storartadt, som skall sätta werlden i förwåning. Under ledning af sällskapets rådgifware, bland hwilka naturligtwis det gamla kristallpalatsets byggmästare Sir I. Paxton, intager första rummet, skall nu den gamla medlersta twärbyggnaden (transept) ersättas af en större och högre, twenne den ursprungliga twärbyggnaden lika tilläggas wid ändarne, och öfwer hela skeppet skall ett rundt wågformigt tak upprättas af lika höjd med de twå smärre twärbyggnaderna, till hwilka det skall sluta sig; öfwer allt detta skall i den medlersta twärbyggnaden en dôme resa sig, som skall öfwerträffa allt hwad man hittills sett. Materialierna till denna nybyggnad äro beräknade på ett waraktigt bestånd: twärbjelkarne af träd skola ersättas med nya af jern af större styrka och luftigare utseende, glasets styrka skall öfwer allt till nära hälften förhöjas — från 16 uns på en fot till 21 uns. Då gallerierna i den förra byggnaden skulle hindra utwecklingen af de wexter, hwarmed en stor del af det inre skall uppfyllas, så skola desamma inskränkas till de yttre wäggarne, utom i hörnen af twärbyggnaderna och skeppet, hwarifrån man kan njuta fulla utsigten öfwer det hela. Blott ett smalt galleri skall anbringas wid tredje wåningen, tätt under det hwälfda takets början.
”I byggnadens olika delar skall genom enkla medel de särskildaste klimats temperatur åstadkommas emedan man ämnar framställa jordens olika delars karakteristiska vegetation i hela dess omfång. Bland löfwerket skola werldens berömdaste grupper och bildstoder, så wäl forntidens som nutidens, uppställas på ett sätt som för pluraliteten af de besökande skall blifwa nytt. I denna samling af skulpturarbeten skola många Engelsmän göra första bekantskapen med de skönaste werk af Fraccaroli, Tenerani, Kiß, Schadow, Dannecker, Thorwaldsen, Jerichan, Pradier och andra stora tyska, franska, danska och italienska mästare. Flera qwadrater äro egnade åt framställningen af arkitekturens, ornamentkonstens och folksedernas olika perioder. Så skall det indiska lifwet framställas genom ett palats med dess gård, emottagningsrum o. s. w. jemte tillstötande bazar och bodar. Likaså med Chineserna. Den arkitektoniska serien skall sträcka sig från den byzantiska till renaissanceperioden; flera qwadrater äro bestämda för olika tidehwarfs alster. Bland dessa skall ett Alhambra och ett pompejanskt hus befinna sig, det förra under H:r Owen Jones omedelbara ledning, det sednare uppfördt H:r Wyatt. I en af de mindre twärbyggnaderna skall man sammanställa noggranna afbildningar af den egyptiska konstens underbaraste qwarlefwor och framställningar af de egyptiska sederna. I jordwåningen skall en af de stora egyptiska grafwarne återgifwas.
Med raden af arkitektoniska och ornamentala afgjutningar skall man förena framställningar af utdöda eller åtminstone nu icke använda förfaringssätt i konsten, så widt de äro intressanta såsom förklaring af det förflutna eller såsom hänwisning på framtida methoder. Så skall man i afseende på den italienska konsten framlägga prof af Fresco,, Tempera, Sgraffito, Mosaik o. s. w. i afseende på medeltidens konst, prof af kalligrafi, metallarbeten, murornamenter, broderi, Emaille, Niello o. s. w. Alla dessa stå i afgjutningar facsimiler eller till och med i original direktörerna till buds, och det hela skall så omslutas af löfwerk, så blandas med bildstoder och andra dekorationsföremål, att det på intet sätt stör harmonien och helheten af ett stort totalintryck.
Stora platser will man lemna fria till allmänna föremål, deribland geologiska framställningar, hwilka icke äro ordnade såsom blotta samlingar, utan på det sätt, att man tydligen kan igenkänna de olika jordlagrens ordning, byggnad och förbindelse och de deri inneslutna fossilier, det deröfwer liggande landets yttre utseende o. s. w. Äfwen så följa framställningar af werldens stora stapelwaror från deras råa tillstånd alla graderna igenom ända till den fullständigaste utarbetningen såsom manufaktur-artikel, hwarigenom äfwen närwaron af arbetande machiner af den mest inwecklade och intressanta art blir nödwändig.
Platsen omkring byggnaden, som omfattar öfwer 250 acres, skall inrättas till park och trädgård, med springwatten, af hwilka det högsta skall uppnå en höjd af 150 fot och i massan och totaleffekt blifwa jemförlig med det i Versailles. För wännerna af manliga nöjen, såsom Cricket-spel, bågskjutning o. s. w. skall tillfälle dertill erbjudas, äfwensom man will sörja för bad- och simmplatser, och anlägga widsträckta terränger till skridskolöpande på så lågt watten, att det wid en enda natts frost kan tillräckligt tillfrysa, för att utan fara bära skridskogångare.”
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
