Sedan Stortinget som bekant först upphävt grundlagsförbudet mot judars vistelse i landet, och tingets båda avdelningar nu antagit kommitténs förslag till de ändringar i civillagen som detta kräver och som regeringen föreslagit, har personer av mosaisk trosbekännelse nu samma medborgerliga rättigheter i Norge som alla andra icke-lutheraner enligt 1845 års lag.
NAJADEN • 1851-10-07
Norge ger judar fulla medborgerliga rättigheter
1851▼
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Sedan Stor-thinget, som bekant är, först upphäft Grundlags-förbudet för Judars vistande i landet, och Thingets begge afdelningar nu antagit Kommittéens förslag till de i följd häraf nödiga, och af Regeringen föreslagna förändringarne i Civil-lagen, så hafva således nu Mosaiske tros-bekännare samma medborgerliga rättigheter i Norrige som alla andra icke-lutheraner enligt 1845 års lag.
Bakgrund
Norges grundlag från 1814 innehöll den så kallade judeparagrafen, som uttryckligen förbjöd judar tillträde till riket. Bestämmelsen var ovanligt sträng även med dåtidens mått och blev med tiden alltmer omdiskuterad.
Diktaren Henrik Wergeland drev under många år en energisk kampanj för att få förbudet avskaffat, och efter flera misslyckade försök röstade Stortinget till slut för att upphäva paragrafen. De följdändringar i civillagstiftningen som notisen beskriver gav judar samma ställning som andra icke-lutherska trosbekännare, i enlighet med den dissenterlag som antagits 1845 och som reglerade rättigheterna för dem som stod utanför den lutherska statskyrkan.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter