Tidningssida ur GEFLEBORGS LÄNS TIDNING, 1851-08-02
GEFLEBORGS LÄNS TIDNING • 1851-08-02

Franska nationalförsamlingen avslår författningsrevisionen

1851Oscar I · Reformernas tid · 1848 och Krimkriget
Regent
Oscar I — kung sedan 1844
Sverige då
Union med Norge · liberala reformer — folkskola, näringsfrihet på väg · ca 3,5 miljoner invånare
Epok
Reformernas tid — det gamla ståndssamhället börjar luckras upp
Samtidigt
Revolutionsåret 1848 skakar Europa · Krimkriget 1853–56
Historisk karta över Europa
Europa 1815 — efter Wienkongressen · Kartdata: historical-basemaps, GPL-3.0

Den 19 juli avgjordes äntligen den länge och intensivt förda debatten om revisionsfrågan i den franska nationalförsamlingen. Republikanismens sak vann såtillvida att revisionsmotionen avslogs den här gången. Minoriteten kunde glädja sig åt 97 röster fler än vad som behövdes för att stoppa en grundlagsändring, eftersom en sådan kräver tre fjärdedelar av rösterna.

Under omröstningen hördes plötsligt ett utrop: "Leve republiken!" Det var Pierre Bonaparte som på detta sätt protesterade mot revisionen när han lämnade sin röstsedel. När presidenten tillkännagav omröstningens resultat ljöd ett trefaldigt "Leve republiken!" från vänstersidan.

De inkomna petitionerna för en revision uppgick till nästan en och en halv miljon och skickades, med några få undantag, till behörigt utskott. Baze, deputerad från Lot-et-Garonne, föreslog ett tillägg till remissresolutionen som otvetydigt kritiserar regeringen: Nationalförsamlingen beklagar att förvaltningen på många håll, tvärtemot sin plikt, har missbrukat sitt inflytande för att förmå medborgare att skriva under petitioner. Detta tillägg antogs faktiskt med 13 rösters majoritet, varefter församlingen skildes åt under stor upprördhet och vänstersidans ingalunda dolda glädje.

Som en kuriositet rapporterar tidningarna att en kvinna har arresterats för att hon ropat "Leve republiken!"

Bakgrund

Efter februarirevolutionen 1848 infördes den andra republiken i Frankrike, och Louis Napoleon Bonaparte valdes till president. Enligt författningen fick presidenten inte omväljas direkt, vilket ledde till en intensiv kampanj för att revidera grundlagen så att Louis Napoleon skulle kunna sitta kvar vid makten.

Revisionsfrågan splittrade nationalförsamlingen. En grundlagsändring krävde tre fjärdedelars majoritet, vilket gav den republikanska minoriteten möjlighet att blockera förslaget trots att en majoritet röstade för. Regeringens anhängare organiserade massiva namninsamlingar för revision, och oppositionen anklagade förvaltningen för att otillbörligt ha pressat medborgare att skriva under.

Pierre Bonaparte, som nämns i texten, var kusin till presidenten men stod politiskt till vänster och motsatte sig revisionen. När den lagliga vägen till förlängd makt stängdes genomförde Louis Napoleon i december 1851 en statskupp, upplöste nationalförsamlingen och lät sig året därpå utropas till kejsare under namnet Napoleon III.

Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›

‹ Fler gamla nyheter