I Berlin börjar man bli försiktig. Sedan förhandlingarna med Österrike om centralstyrelsen nästan avstannat har Hannover och Sachsen alltmer dragit sig undan Preussen.
Trekungaförbundet kan nu anses upplöst genom den hannoverska regeringens öppna förklaring att inga hannoverska deputerade kommer att infinna sig om Preussen sammankallar en tysk riksdag. Samtidigt uppges att Preussens förhandlingar med Österrike på nytt börjat ta fart.
I Berlin börjar man att draga öronen åt sig. Sedan underhandlingarne med Österrike rörande Central-styrelsen nästan afstannat, hafva Hannover och Sachsen allt mer dragit sig undan Preussen, och 3-Konunga-förbundet kan nu anses upplöst genom Hannoverska Regeringens öppna förklaring, att om Preussen låter sammankalla någon Tysk Riksdag, skola inga Hannoverske deputerade der infinna sig. Gemensamt härmed erfar man, att Preussens underhandlingar med Österrike ånyo börjat taga någon fart.
Efter revolutionsåren 1848–1849 och Frankfurtparlamentets misslyckande försökte Preussen skapa en tysk enhet under eget ledarskap. I maj 1849 slöts det så kallade Trekungaförbundet mellan Preussen, Hannover och Sachsen som grund för en mindre tysk förbundsstat, den så kallade Erfurtunionen.
Hannover och Sachsen hade dock anslutit sig med förbehåll och drog sig ur när det stod klart att Österrike och flera sydtyska stater inte skulle delta. Österrike, som återhämtat sig efter revolutionerna, motarbetade aktivt alla preussiska enhetsplaner.
Maktkampen kulminerade i Olmützfördraget 1850, där Preussen tvingades ge upp unionsplanerna och acceptera det återupprättade Tyska förbundet under österrikisk ledning. Den tyska enhetsfrågan avgjordes först två decennier senare, då till Preussens fördel.
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›
‹ Fler gamla nyheter