Göteborg. De underrättelser vi har att meddela om gjutningen i Rom av kung Gustav II Adolfs staty är inte glädjande.
I brev därifrån, daterat den 9 september, har professor Fogelberg meddelat att arbetet drabbats av en rad motgångar. Revolutionen i Frankrike ledde till att de pengar som därifrån hade utlovats till gjuteriägaren Gonon i Rom uteblev, och kriget i Italien förhindrade dessutom att modellen kunde skickas till Tyskland för gjutning. Professorn tvingades därför att själv förskottera Gonon medel för att arbetet skulle kunna fortsätta. Därmed kunde den tidigare tillverkade vaxmodellen retuscheras och lerformen brännas.
Professor Fogelberg skaffade också toskansk koppar från Livorno, och smältningen påbörjades. Men då började motgångarna: först visade sig materialen i ugnen inte vara tillräckligt eldfasta för att stå emot den värme som krävdes, och därefter blev smältningen av kopparn och den övriga metallen i mindre portioner, med användning av engelskt stenkol, både tidsödande och kostsam. Dessutom uppgick avbränningen till 2 000 skålpund metall, som alltså måste anskaffas på nytt.
Under tiden utropades republiken i Rom. Stora krigsrustningar genomfördes för att kunna stå emot en befarad intervention: all metall köptes upp och kyrkklockor slogs sönder för att gjutas om till kanoner. Den franska armén, som landstigit vid Civitavecchia, hindrade all tillförsel av koppar från Livorno under sin marsch mot Rom. Staden angreps den 30 april just i den stadsdel där gjuteriet ligger, även om gjuteriet inte skadades.
Därefter försattes Rom i försvarstillstånd, alla gator barrikaderades, och byggnaderna närmast murarna intill gjuteriet sprängdes med minor. Från den stunden förlorade professor Fogelberg hoppet om att statyn skulle kunna gjutas med framgång, eftersom de finare delarna inuti lerformen troligen skulle brytas sönder och falla ned av de kraftiga skakningarna.
Samtidigt uppstod fara för själva metallen, eftersom den nya republikens finanser var så förstörda att alla metaller, både ädla och oädla, eftersöktes hos stadens invånare och måste lämnas in för att användas till mynt. (Reds. anm.: Texten avbryts här och fortsätter i ett senare nummer.)
Götheborg. De underrättelser, hwilka wi hafwa att meddela, rörande gjutningen i Rom af konung Gustaf II Adolfs statue äro icke glädjande. Uti bref derifrån af den 9:de Sept. har nemligen professor Fogelberg underrättat, att sedan dels revolutionen i Frankrike föranledt dertill, att de penningar uteblefwo, hwilka derifrån warit lofwade gjuteriägaren Gonon i Rom, dels äfwen kriget i Italien förhindrade modellens afsändande för gjutning i Tyskland, herr professorn warit nödsakad, att till arbetets fortsättande förskjuta Gonon medel, dermed waxmodellen, förut gjord, blef retoucherad och lerformen bränd. Likaledes anskaffade professor Fogelberg från Livorno toskansk koppar, hwars smältning företogs, men derwid motgångarne började, först till följd deraf, att materialierne i ugnen icke woro nog eldfasta, för att motstå erforderlig wärmegrad, och derefter af den anledning, att, wid smältning af kopparn och den öfriga metallen uti mindre portioner med begagnande af engelska stenkol, sådant blef tidsödande och kostsamt, jemte det afbränningen uppgick till 2,000 skålp., som alltså ånyo måste anskaffas. Emellertid blef republiken proklamerad i Rom, stora krigsrustningar werkställdes, för att kunna motstå befarad intervention, all metall uppköptes, äfwensom ringklockor i kyrkor sönderslogos, för gjutning af kanoner, franska arméen hindrade all tillförsel af koppar från Livorno, efter landstigning wid Civita Vecchia, och under marsch mot Rom, som angreps den 30 sistl. April just i den del af staden, der gjuteriet är beläget, ehuru detta icke blef skadadt. Häruppå försattes Rom i förswarstillstånd, alla gator barrikaderades, och byggnaderne närmast murarne inwid gjuteriet sprängdes medelst underlagde minor, från hwilken stund professor Fogelberg förlorade hoppet om statuens lyckliga gjutning, enär de finare delarne inuti lerformen troligen skulle af den starka skakningen bräckas och nedfalla. Samtidigt härmed uppstod fara för sjelfwa metallen, enär den nya republikens finanser woro så förstörde, att alla både ädlare och mindre ädla metaller hos stadens inwånare uppsöktes, och måste aflemnas, för begagnande till mynt; dock er-
Gamla nyheter visar riktiga tidningsartiklar ur nationalbibliotekens digitaliserade arkiv — alltid från just denna dag, ett annat år. Om tidningen ›